Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Poesi och naturkunskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
347
Vi vilja nu, lemnande Schiller, några ögonblick
sysselsätta oss med frågan om förhållandet i allmänhet
mellan poesi och naturkunskap.
Ingen torde vilja förneka, att äfven skaldekonsten
dragit vinst af naturforskningens stora framsteg, och
isynnerhet af den Humboldtska uppfattningen af naturen
’såsom ett af inre krafter rördt och lifradt helt’.
Man må slå upp hvilken naturvetenskaplig lärobok som
helst, så skall man finna naturlagar och företeelser,
hvilka hafva sin djupt poetiska sida, och det bör i
närvarande åt Schiller egnade rader vara på sin plats,
att anföra några exempel defpå.
Den elektromagnetiska telegrafen, hvars rätte
uppfinnare vi först för få år sedan lärt känna tillika
med den märkvärdiga, i sammanhang med uppfinningen
stående förvecklingen med århundradets tyrann, är utan
tvifvel rik på poetiska förhållanden. Hade Napoleon,
som var förblindad af sjelfklokhet och derför icke
i stånd att uppskatta den stora uppfinningen,
bemäktigat sig denna idée germanique och dess
upphofsman, hvem vet, om icke hans öde blifvit ett
annat. Tankeförbindelsen mellan modern Europa och
dottern Amerika är icke att anse endast som en täflan,
hvari man besegrat paketbåtarne.
Öfverhufvud är företrädesvis fysiken - detta ligger
i sakens natur - rik på läror af poetisk betydelse.
Hvem kan väl förblifva kall, då han tänker på
den upphöjda enkelheten, att icke säga enheten,
i de mäktigaste natur-lagarne, då han erinrar sig,
att värme, ljus och elektricitet låta förvandla
sig i hvarandra och kunna åstadkomma samma
verkningar? Rörelsen såsom alla fenomens inre
drifvande ande, från tanken till qvarnhjulet, från
den tysta ämnesomsättningen till orkanen, kan försätta
den tänkande anden i häpnadsfull be-undfan. Materiens
eviga kretslopp i formernas evigt vexlande kedja;
meteorstenarne, dessa den oändliga verldsrymdens glo*
dande sändebud till vår jord; Foucaults bevis för
jordens rotering kring sin axel; bestämmandet af de
aflägsnaste planeternas täthet; glacierfenomenet -
detta och mycket annat i den oss omgifvande naturen
måste nästan ovilkorligt gifva anden en högre
lyftning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
