Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skrattet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
377
Skrattet
Jemte många företräden, hvilka vi till en del alltför
uteslutande tillräkna oss framför djuren, finnas
andra, hvilkas uteslutande besittning vi underskatta,
ja hvilkas besittning törhända för mången ännu aldrig
utgjort föremål för eftertanke. Det följande skall
söka bidraga till att göra oss medvetna af ett dylikt
företräde och att betrakta detsammas väsende. Det är
dervidlag icke min afsigt, att uttömmande behandla
denna högst intressanta fråga, utan snarare blott
att föranleda min läsare att sjelf inlåta sig på
densamma.
Vår trogne och förståndige vän, hunden, delar
uppenbarligen med oss förmågan att drömma, han förmår
uttrycka glädje och sorg, förskräckelse och fruktan,
ja tillochmed medvetandet af begångna fel, men i
likhet med hvarje annat djur saknar han förmågan
att skratta. Mången iakttagare af hundens natur
torde härvid göra den invändningen, att hans hund,
då man skämtar eller leker med honom, otvifvelaktigt
skrattar; men detta skratt blifver dock alltid
blott en stum egendomligt grinande förvridning af
lapparne, som verkligen är i skrattets ställe, men
också ingenting vidare, samt gör hundens ansigte
obehagligt i stället för att försköna det, hvaremot
ett vackert barns leende år en verklig solglimt på
en halföppen rosenknopp.
Om äfven de muskler, som verka skrattrörelserna,
hos dägg-djursansigtets högsta former småningom
antaga en allt större likhet med dem, som tillhöra
menniskoansigtet, så höjer sig likväl icke hos det
förra denna muskelapparat ända derhän, att den förmår
åstadkomma egentliga leende miner. Härvid får icke
förbises, att det, som vi benämna leende - ty skrattet
är ju en lungverksamhetens underbara användning till
att uttrycka en viss sinnesrörelse - måste fattas
såsom estetiskt begrepp. Ett fult ansigte blifver
genom leendet ofta ännu fulare, och vi nyttja då för
detta det osköna ordet grin. Den mest menniskolika
apa kommer likväl aldrig högre än till grimaser, oc|i
vi kunna måhända på sin höjd förmoda, att dessa skola
föreställa leende. Om vi haft tillfälle att betrakta
getternas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
