Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Leipzigermessan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
398
På den fonnskapande industriens område är
det isynnerhet en sak, som nu helt särskildt
tilldrager sig vår uppmärksamhet, nämligen det trogna
återgifvandet af växt- och djurformer. Vi igenkänna
häruti naturvetenskapens allsmäktiga inflytelse, ty
det är hon, som åstadkommit detta framsteg. Derigenom
att hon öfverallt frammanat aktgivande på naturen,
dess lagar och formföreteelser, har man lärt sig
inse. att arbetarehanden, som vill gifva en gestalt åt
materien, icke kan göra bättre eller skapa på ädlare
sätt, än om hon troget efterbildar de i naturen
befintliga formerna eller i sina. fantasigestalter
åtminstone gör ett närmande till dessa märkbart.
Här se vi en brefpress, bestående af en liten
marraorskifva, som uppbär en ormödla af sådan
naturtrohet, att vi skulle kunna taga henne för en
verklig ödla, som blifvit öfverdragen med en tunn
metallhinna. I viss mening kunna vi det äfven. Af en
död ormödla blef en afgjutning i gips tagen och. sedan
hon genom förstöring medelst eld, blifvit aflägsnad
ur gipsformen, göts i denna en ödla af Kose’s
lättsmälta metall *. Det skulle nästan förundra mig,
om icke någorstädes i en af messans tusen vrår äfven
’vexir-theskedar’ af denna nyligen ur sin förgätenhet
åter framkallade legering funnes till salu. De kunna
till utseendet knappt skiljas från tennskedar; men
likväl skulle de, om man med dem omrörde kokhett the,
smälta i koppen, så att man blott hade skaftet qvar
i handen.
Icke långt från agaten och dess brokiga slägt
har äfven serpentinen från Zöblitz slagit
sig ned, af ålder ärevördigt berömd såsom
material för apoteksmortlar och värmestenar
för underlifsförkylning. Vi se äfven nu knappt
något spår till framsteg i formandet af denna
så lätt arbetade stenart. Tyvärr kom det nyligen
tillämnade ’serpentin-kompaniet’ icke till stånd,
och serpentin-svarfvarne sköta allt fortfarande med
foten trampen på deras eviga svarfstol. Det är skada
på det sköna råämnet, söm kunde hafva en framtid!
Se här tagel och halm, ämnena, hvaraf den rikes
och den fattiges bädd består, af det manhaftiga
Schweitzerfolkets lika
* Detta är en år 1771 af Valentin Ros e
uppfunnen’blandning eller legering af 2 vigtsdelar
vismut, l del bly och l del tenn, hvilken smälter
redan vid en värmegrad mellan 98 och 99° C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
