Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den 14 September 1859
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
427
allvar, seglade han åstad icke blott andligt, utan
älven i yttre afseende fri och oberoende, ty ingen
furstes, intet lärdt samfunds understöd hämmade eller
bestämde rigtningen och flygten af hans forskning. Sin
egen betydliga förmögenhet offrade han för att åt
menskligheten lemna efter sig ett andligt arf, som var
större, än dittills någon menniska hade samlat eller
någonsin åter skall samla. En rik och ung aristokrat,
hvilken den diplomatiska banans högsta platser stodo
till buds, valde Humboldt ’det fria’, njutningen
af den ’fria naturen’, såsom han ännu i sitt 86:te
lefnadsår i bref till mig helt glädtigt yttrade sig.
Många sidor, skulle erfordras, om vi nu ville följa
upptäckaren, der han med vetenskapens örnblick höll
sin mönstring. På de fem åren och två månaderna har
Humboldt jemte hans följeslagare gjort mera för
naturvetenskapens inre färdigbyggande, än under
vida längre tidrymder före honom alla forskare
tillsammans. Med undantag af de oundvikliga
svårigheter, som åtfölja resor i tropikländerna,
gynnades Humboldt hela tiden af lyckan och undgick
flere gånger de största faror för lif och helsa;
sällan läser man derför i hans resebeskrifning om
felslagna vetenskapliga planer.
Men hvari bestod den skatt, som Humboldt den 3 Augusti
1804, då han i Bordeaux åter beträdde europeisk mark,
med sig hemförde? Var det kistor, fulla af aldrig
förr kända djur och växter? Eller bergarter, till
jemförelse med de europeiska? Så rik på dylikt, som
han återvände, så utgör likväl detta icke tyngdpunkten
i hans eröfringar. Djur, växter och stenar kunna
äfven underordnade andar samla; genom sådant arbete
förvärfvar man sig väl tacksamhet af systematici och
anatomer, men icke en Humboldts ryktbarhet.
Det är svårt att i korthet och allmänfattligt
uttrycka, hvari summan af Humboldts reseresultat
låg. Låtom oss säga så: han uppdrog omkring de
tusentals redan förut kända och af honom nyupptäckta
naturföremålen en krets, inom hvilken han uppfattade
dem såsom tillhörande en enhet; han gaf oss ett
begrepp om ’konsten att observera; han utredde vigten
af medelvärdet ur ofta förnyader men i mått och
siffervärde från hvarandra afvikande iakttagelser;
han påvisade betydelsen af mått,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
