Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Akter rörande judarnas rättsliga ställning i Sverige - Tillägg I. Ändringar och tolkningar av, resp. tillägg till, ovan återgivna lagar och författningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nov. 1907.’ — I de ordningar, som av Kungl. Maj: t fastställts för Stockholms,
Göteborgs, Halmstads och Malmö mosaiska församlingar resp. 1882, 1883, :902
och 1905, är svenskt medborgarskap föreskrivet som villkor för medlemskap
i församlingen.
§ IJ. Kungl. förordningen ang. kyrkoböckers förande, dat. 23 dec. 1910,
gjorde territorialförsamlingens prästerskap i st. f. det främmande
trossam-fundets till officiellt kyrkobokförande myndighet. I församling av främmande
trosbekännare med rätt till egen kyrkobokföring skulle dock
födelse-(dop-), vigsel- samt död- och begravningsbok föras, och
församlingsmedlem-marna ålades — dock utan att straffpåföljd föreskrevs för underlåtenhet — att
meddela timade dödsfall och födelser till sin församlings föreståndare, som
hade att skyndsamt underrätta vederbörande pastorsämbete därom. I kungl.
förordningen ang. kyrkoböckers förande, dat. 3 dec. 1915, vilken ännu gäller,
återgå samma stadganden, utom att där intet nämnes om (dopbok och)
vigselbok.
§ 18. Den, som icke formellt utträtt ur mosaisk församling, är skatteskyldig
till densamma, även om han ej tagit någon befattning med denna eller dess
institutioner och enligt egen åsikt icke är mosaisk trosbekännare. Högsta
dom-stolens utsdag 26 juli 1897.־
§ 19. I utländsk mosaisk församling skriven mosaisk trosbekännare, som i
Sverige bedriver rörelse utan att här vara bosatt, är icke skattskyldig till
svensk mosaisk församling. Högsta domstolens utslag 9 jan. 1899.*
185g års läroverksstadga § 11 och § 29. Likartade bestämmelser i 1878 års
läro-verksstadga. Läroverksstadgan av den 18 febr. 1905, vilken ännu gäller,
inne-håller följande bestämmelser ang. främmande trosbekännares barn: Dessa
be-frias från läroverkets kristendomsundervisning, om målsman gjort skriftlig
an-hållan därom, men skola då genom målsmans försorg erhålla vederbörlig
reli-gionsundervisning. En sådan befrielse medför ingen inskränkning i den
lärjung-arna medgivna bortvalsrätten. Inträdessökande av främmande trosbekännelse
frikallas efter anmälan från prövning i religionskunskap. Främmande
trosbe-kännare, som skola avlägga realskolc-, resp. studentexamen och varit frikallade
från kristendomsundervisningen, befrias frän prövning i detta ämne men skola
före den muntliga prövningens början till rektor avlämna skriftlig redogörelse
för den undervisning, de åtnjutit i religionskunskap, samt intyg över sina
insikter i detta ämne. — Genom Förordningen av den 31 okt. 1873 ang-
främ-mande trosbekännare och deras religionsövning fastslogs det, att beträffande
folkundervisningen samma lagar gälla för främmande trosbekännare som för
andra. Barn, som icke skola uppfostras i statskyrkans religion, skola, om
målsman därom anhåller, befrias från religionsundervisningen i folk- eller
elementarskola, men det åligger skolstyrelsen, resp. rektor, att tillse, att sådant
barn genom målsmans försorg erhåller tillbörlig religionskunskap. Försummar
målsman detta trots erhållen påminnelse, skall barnet deltaga i folkskolans, resp.
läroverkets, religionsundervisning. Dessa 1873 års bestämmelser gälla visserligen
faktiskt men icke formellt även de mosaiska trosbekännama, ty nämnda för-
1 G. B. A. Holm, a. a. 1907, n: r 196.
3 G. B. A. Holm, a. a. 1897, n: r 140.
3 G. B. A. Holm, a. a. 1899, n: r 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
