Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hade blifvit utfärdad att icke låta någon främling komma till
Örebro, men fransmannen använde allt det inflytande som stod
honom till buds och lyckades att blifva undantagen från detta
forbud. Han hade intet annat rekommendationsbref än ett porträtt
af Bernadotte, hvilket han framvisade och hvilket åtskillige
adelsmän förut sett i den höge kandidatens hus. Detta var nog för att
ingifva förtroende till agenten. Man satte genast i omlopp ett
tal om, att Sverige, sönderslitet af partier och hotadt med
inbördes krig och anarki, behöfde en monark, som förstod att föra
svärdet och hålla partierna i tukt; att Bernadotte var villig lemna
riksbanken ett lån af en betydlig summa; att han skulle komma
att använda sitt inflytande för att de ofantliga summor, som
svenskarne hade att fordra i Frankrike för under revolutionen
lem-nade handelsvaror, måtte blifva betalda; att prinsen af
Ponte-Corvo vore fullt medveten om att Sverige icke kunde afstå från
sin handel med England, och att det icke skulle behöfva röna
någon svårighet att i detta afseende utverka ett undantag till
förmån för Sverige, i synnerhet som Sverige genom sitt läge var
stäldt utom kontinentalsystemet; att han till och med skulle
vidare utbreda den svenska handeln och skulle genomdrifva
Pommerns återställande samt med sina. egna penningar återköpa
krondomänerna.
Svenskarne blefvo alla bedragna af dessa vackra löften och
började att hysa de mest långt gående förhoppningar. De
frågade sig om Ryssland väl skulle våga att anfalla dem, sedande
fått fursten af Ponte-Corvo till sin konung: de trodde till och
med att Alexander snart skulle se sig tvingad att återställa dem
Finland. Föreningen mellan Sverige och Norge betraktade de
såsom en afgjord sak. Konungen af Danmark var nu ingenting
annat än en narr, en sup-ut, en dålig familjefar och en af sina
undersåter hatad och afskydd monark. Karl hade uteslutande
rätt att hos riksdagen föreslå en kandidat, och det är ingen
hemlighet att om han än icke önskade att rent af förbigå Bernadotte
eller kände blygsel öfver att föreslå honom, han i alla fall,
enligt hvad det uppgifves, under flere dagar icke tålde att höra
talas om honom, och i statsrådets öfverläggningar i
tronföljarefrågan understödde han alllid hertigens af Augustenburg
kandidatur. Emellertid lyckades man öfvertala honom att åt ett af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
