Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rar både i norden och södern och skulle snart skynda sig att
besätta Norge, under det hundra tusen man snart komme att
hota Finland. Kontinenten vore då utan alla utvägar, Ryssland
maktlöst och England i ett brydsamt läge. De svenska och
engelska fanorna skulle snart svaja öfver Norges sköna bygder,
ingenting skulle kunna hindra dem att samla en väldig flotta mot
England, som då skulle förlora de ypperlige sjömän det använder
i sin flotta. Huru många hamnar skulle det då blifva
nödvändigt att blockera i Nordsjön? Huru skulle det blifva möjligt att
upprätthålla säkra förbindelser med Arkangel? Huru många
faror och svårigheter skulle då möta skeppsfarten på Kattegat, i
Sundet och i Stora Bält?
Men om Norge vore sjelfständigt och dess styrelse säkert
grundad, kunde detta land blifva af stor betydelse för den
politiska jemnvigten i norden, 35,000 man reguliera trupper och milis
skulle då hota svenskarne, skulle tvinga dem att förblifva
neutrale eller rättare sagdt, skulle tvinga dem att handla efter
Rysslands och Englands önskan. Engelsmännen skulle då förblifva
herrar öfver Kattegat och inloppen till Östersjön, och jag kan
icke se huru fransmännen skulle kunna hålla sig på Sjaelland.
Bonaparte är icke längre i stånd att hålla och försvara denna ö,
då han endast har en flotta på hafvet.
Hvar och en kan inse hvilka fördelar denna sjelfständighet
skulle medföra både för Norge och för England. Behållningen
af dess jem-, koppar- och silfvergrufvor skulle komma att stanna
inom landet, dess handel med England skulle icke längre vara
beroende på några nycker från Köbenhavn, ej heller på den
politiska ställningen på kontinenten. Norge kunde till England sända
pottaska, träkol, timmer, koppar och jern, som icke står efter
det från Sverige eller Sibirien utförda. Å andra sidan skulle
Norge införa kolonialvaror och engelska tillverkningar, och
engelsmännen skulle lemna dessa billigare än danskarne göra.
Norge har icke spanmål för sina egna behof och har äfven
otillräcklig tillgång på boskap, men deremot fisk i öfverflöd.
4) Hvad säger man om ryska armén och om Romanzoff,
den ryske premierministern, är han kejsarinnornas skydsling?
Ryska armén uppgick i sistlidne juni månad 1811 till 500,000’
man, väl beväpnade, väl öfvade och väl disciplinerade. I förli-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
