Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anses vara af den beskaffenheten, att de aldrig kunna blifva
föremål för offentliggörande.
Af den förut nämnda personens muntliga yttranden kunde
Mr. Thornton finna det vara denna persons och grefve Rosens
gemensamma öfvertygelse att beskickningens plötsliga afvisande
helt och hållet var att tillskrifva baron von Engeströms
åtgöranden och det inflytande den danske ministern grefve Vandemath
veterligen har öfver honom, hvarjemte den oförklarliga
omständigheten att Sverige afsade sig Englands medverkan till Norges
eröfring anfördes såsom ett ovederläggligt bevis på riktigheten af
detta antagande. Båda voro också lifligt öfvertygade om
kronprinsens fredliga och vänskapliga känslor gent emot England så väl
som också om hans bestämda motvilja mot det franska inflytandet.
I följd af dessa meddelanden föreslog Mr. Thornton i den
korrespondens han efter sin återkomst till flottan i Vinga Sand
hade med den ofta åberopade personen, att grefve Rosen skulle
utverka svenske kronprinsens tillåtelse till inledandet af en
korrespondens mellan grefve Rosen och honom (Mr Thornton, efter
hans återvändande till England), hvaraf innehållet skulle meddelas
endast till kronprinsen sjelf och utan att hr von Engeström derom
finge vetskap eller delaktighet, förutsatt å andra sidan att Mr
Thornton kunde utverka markisens af Wellesley medgifvande
till en dylik form för meddelandena. Mr Thornton ansåg att
antagandet å den svenske kronprinsens sida af detta förslag skulle
kunna tjena till en pröfvosten på uppriktigheten af dennes
försäkringar till England; att de närmast följande två eller tre
månaderna med stor fördel skulle kunna användas till att undanrödja
svårigheter och öppna vägen för närmare förhandlingar; samt
att då med utgången af denna tid årstiden icke längre skulle
medgifva några förevändningar at hotande faror från Frankrikes
sida, der då heller icke (förutsatt att kronprinsen menade
uppriktigt) längre kunde göras några invändningar mot att låta en
känd, om ån icke officielt ackrediterad, engelsk agent komma
öfver till Sverige för att afsluta underhandlingame. — Mr
Thornton framhöll härvid ståndigt, och detta var äfven hans fasta
personliga öfvertygelse, att man omöjligen skulle kunna lägga
sista hand vid dessa underhandlingar, innan h. m:ts regering
först genom sin egen agents på personlig bekantskap med kron-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
