Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lika väl som också af honom sjelf, och har anhållit att jag skulle
försäkra ers välborenhet, att han icke skall taga något steg, som
vare sig faktiskt eller ens skenbart skall skilja Sveriges intressen
från Englands, och att han i detta enskilda fall skall låta sig helt
och hållet ledas af Englands exempel, derest denna senare makt
möjligen skulle finna lämpligt att i öfverensstämmelse med
Preussens derom gjorda förslag sända en underhandlare till det
österrikiska högqvarteret.
Med hänsyn till den framtida politik Österrike vid den
förlängda vapenhvilans utlöpande sist och slutligen kan komma att
bestämma sig för, hyser man fortfarande godt hopp, ehuru icke
utan att vissa tvifvel blanda sig dermed. Grefve Hadion, som
skickats hit särskildt för att meddela sig med svenska
kronprinsen, förklarar bestämdt att Österrike kommer att handla
gemensamt med de allierade. Kejsar Alexander talar med samma
tillförsikt. Älla den österrikiska regeringens båda militära och
politiska kalkyler leda också till samma slutsats eller äro grundade
på samma antagande. Det är till och med fråga om att anhålla
om att en de allierade makternas armé af sjuttio tusen man måtte
till skydd och försvar inrycka i Böhmen, hvilket, om det komme
till verkställande, skulle med ens aflägsna alla tvifvel. Men något
bestämdt skriftligt åtagande tyckes likväl icke finnas om att
Österrike skall förklara sig för de allierade vid vapenhvilans
utgång eller för den händelse att de föreslagna fredsvilkoren icke
antagas. Om verkligen Bonaparte skulle gå in på dessa vilkor
(hvilket emellertid måste medgifvas vara mycket osannolikt)
tyckes icke något annat alternativ återstå än att antaga freden på
de föreslagna vilkoren eller att också uppgifva alla anspråk på
Österrikes samverkan, sedan denna makt då skulle kunna betrakta
sig löst från sina löften i denna riktning. I de ledande
österrikiska kretsarna tyckes råda en stark benägenhet att öfverdrifva
de truppstyrkor Bonaparte är i stånd att uppställa mot de
allierade maktema, i förening med en fast öfvertygelse att redan
vid det första kanonskottets affyrande från Österrikes sida alla
dessa truppmassor skola komma att kasta sig öfver detta land
ensamt.
Utländska diplomaten minnen.
24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
