Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lade häremot alla de skäl han trodde möjligen skola kunna hafva
något inflytande på kronprinsens beslut, men med föga framgångs
ehuru han tack vare sin ihärdighet lyckats förmå honom lofva
att understödja Bliichers rörelser med en styrka af tio tusen man
rytteri. Sir Charles Stewart hade vid detta tillfälle lika som vid
så många andra att kämpa mot verkningarne af general
Such-telens råd, hvilken senare tillät sig att anmärka, att om endast
fienden blef slagen, betydde det föga huru vida kronprinsens
armé bidrog dertill eller icke.
Denna underrättelse var af så oroväckande beskaffenhet, att
jag tillät mig föreslå Sir Charles Stewart och de tre militära
emissa-riema att vi skulle till kronprinsen gemensamt adressera ett bref
för att söka förmå honom att ändra sitt beslut, och har jag äran
att här innesluten till ers välborenhet öfversända en afskrift af
denna skrifvelse, hvilken undertecknades af oss alla gemensamt.
Något svar dera blef aldrig gifvet, men i alla fall hade den
dock den verkan att armén fick marschera till Landsberg, och
gjorde det möjligt att den, om så skulle kommit i fråga, kunnat
understödja och samverka med general Blucher.
Följande morgon talade baron Wetterstedt i förtroende med
mig om detta bref och uppmanade mig dervid mycket ifrigt, att
derest jag någonsin skulle finna tillfälle att tala med h. k. h.
derom, jag då måtte framställa saken för honom på sådant sätt
som om det endast varit vår önskan att känna oss före
angående prinsens afsigter, och icke att, med någon afsigt att tvinga
honom till ett sådant steg, lut mettre le couteau å la gorge (sätta
knifven på strupen på honom), som han uttryckte sig.
Jag svarade baron Wetterstedt, att jag var öfvertygad han
kände mig tillräckligt väl för att kunna vara förvissad att jag icke
var den, som skulle kunna göra mig saker till något dylikt. Jag
försäkrade honom, hvilket ju också var förhållandet, att jag sjelf väckt
förslaget om detta bref, och gaf jag honom detta meddelande, all—
denstund då jag sjelf icke är militär fackman, hvarje misstanke
borde förebyggas om en afsigt att kritisera prinsens uppfattning
i militära frågor, och hade jag genom att sätta mitt namn först
under skrifvelsen önskat kunna göra tydligt, att jag uteslutande
betraktade det såsom en fråga om ett stort politiskt intresse, om
hvilket vi alla i medvetandet af våra förpligtelser till våra respek-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
