- Project Runeberg -  Utländska diplomaters minnen från svenska hofvet /
400

(1885) [MARC] Author: Karl August Strömbäck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hafveri lika förhatligt i sig sjelf och i sina följder lika hotande
som någonsin det tyranni Europa hade kämpat att befria sig
ifrån, frågade han med hvilken befogenhet de allierade företagit
sig att tala å Sveriges vägnar vid underhandlingarne med
Frankrike, antaget också att de endast skulle talat hvad som
veterligen varit svenska nationens åsigter och erkända intressen. Sverige
bade icke lemnat någon sådan myndighet åt någon af de allierade,
icke heller kunde det nu erkänna sig bundet af några aftal dessa
kunnat finna lämpligt att ingå med Frankrike rörande Sverige,
annat än för så vidt en svagare makt måste se sig bunden af de
starkares öfverenskommelser; han visste dock icke att styrkans
rätt varit den grundval, hvarpå alliansen med Sverige afslutits.

Han anmärkte, att lika som han under vårt föregående samtal
hade i fråga om rörelsen mot Holstein vädjat till afslutna fördrag,
för att visa att han icke öfverskridit de förbindelser Sverige åtagit
sig, ville han nu äfven göra detsamma i förevarande fall. — Genom
de fördrag Sverige afslutit med samtliga de allierade makterna
var bestämdt, att inga underhandlingar om fred eller vapenhvila
skulle öppnas annat än efter samfäld öfverenskommelse och med
alla parternas samtycke; här hade Sverige emellertid aldrig
blifvit tillfrågadt, ej heller hade man utbedt sig dess samtycke, och
upprepade gånger lät han mig förstå hvad han tänkte derom
och huru djupt han kände det, anseende att en tydlig afsigt
fö-refans alt i hans person ödmjuka Sverige och reducera honom
sjelf till rangen af en general, som hade att handla efter de
allierades order.

Han anmärkte, att ehuru Sverige kunde i fråga om effektiv
styrka komma att betraktas såsom en mindre stat, det dock hade
varit detta land, som — alltid med undantag för England och
till en del äfven för Ryssland — varit det egentliga upphofvet
till alliansen mot Frankrike och en af de förnämsta deltagarne
deri, och detta allt vid en tidpunkt, då en annan makt (Preussen)
som nu var en af de fyra förnämsta allierade vid konferenserna,
ännu var i förbund och allians med Bonaparte och hotade Sverige
med att låta fyrtio tusen man marschera in i svenska Pomern
för att möta hvilken svensk styrka som helst man kunde vilja
försöka att landsätta på kontinenten. Då jag anmärkte att Spanien
och Portugal också voro uteslutna från de förberedande under-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:39:22 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/utldipl/0400.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free