Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag är fullt öfvertygad — och denna öfvertygelse hvilar
delvis på hvad jag sjelf har sett — öfvertygad, att det är
osanning att norrmännen afsky svenskarne mera ån de afsky
dan-skame. Om de det göra, måste de hafva ändrat åsigter helt
nyligen. Det är nämligen väl bekant att den danska styrelsen
varit afskydd i Norge allt sedan norrmännen genom en godtycklig
förordning af den danske konungen beröfvades sin
representationsrätt och sin författning. Norrmännen kände också mycket
missnöje öfver den afundsjuka danskarne lade i dagen mot dem, dä
t. ex. de danska örlogsfartygen aldrig tillätos qvarstanna i norska
hamnar utan upplades i Köbenhavn, till stort obehag för de norske
sjömännen, som derigenom tvingades att resa landvägen öfver
Sverige till Köbenhavn eller låta sig föras ner till hufvudstaden i
transporter. Under inflytandet af den mest småaktiga afundsjuka
och den yttersta sjelfviskhet förhindrade det danska hofvet
grund-äggandet af ett universitet i Norge, i följd hvaraf de norske
studenterna nödgades idka sina studier vid universitetet i Köbenhavn,
något som för de unge vetenskapsidkarne och deras vänner
medförde förökade kostnader, och utan att faktiskt hafva studerat vid
och erhållit sina betyg från universitetet i Köbenhavn, kunde en
norrman icke erhålla någon som helst anställning under danska
kronan i någon del af dess besittningar. Ståthål larne i de norska
länen voro lika väl som militärbefälhafvarne i distrikten alla
danskar, och det är just detta i hjertat af Norge ännu
qvarlef-vande danska parti som är upphofvet till det skamliga sätt, hvarpå
man hittills kringgått det fredsslut, som konungen af Danmark sjelf
nyligen undertecknade för att rädda den bättre och mera
värdefulla delen af sina besittningar från att stanna i händerna på dem,
som redan eröfrat dem. Icke heller hafva norrmännen någonsin
varit i stånd att glömma det intryck Kristian II:s blodbad en
gång förorsakade bland dem.
Men antag också för ett ögonblick att oroligheterna i Norge
icke voro tillstälda af en hersklysten klick och att norrmännen
verkligen voro så angelägna att se sitt land vordet oberoende,
som man nu påstår dem vara, så bestrider jag i alla händelser
att förhållandet med Norge kan ens på det allra aflägsnaste sätt
jemföras med hvad som tilldragit sig i Spanien. Dessa båda
saker äro sins emellan lika skiljaktiga som mörker och ljus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
