Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skulle icke den ryska handeln i Norden, som fördubblats
genom Finlands förvärfvande, bli ett nytt skäl för Ryssland att
öppna sina hamnar för engelsmännen? Och skulle icke tillväxten
af dess resurser till sjös gifva det oinskränkt herravälde på
Östersjön?
Ligger denna Rysslands tillväxt i Frankrikes intresse, kan
det vara förenligt med dess intresse att Sverige, som ensamt
bjuder Ryssland spetsen i Norden, befinner sig i detta tillstånd
af beroende och politisk ringhet?
Har Frankrike öfvergifvit, har det för alltid uppoffrat sin
gamla bundsförvandt, denna bundsförvandt som fordom i
förening med detsamma slog just dessa tyskar, hvilka nu fly undan
för de franska ömame? Jag vågar tro motsatsen. Alla kejsar
Napoleons önskningar och tankar bära den storartade prägeln
af hans sträfvan för mensklighetens och de europeiska
folkens lycka.
Kejsaren skall icke tillåta, att en tapper och upplyst nation
förtrampas af Ai fiende, hvilken alltjemt för med sig det
asiatiska barbariet som han endast till det yttre afskuddat sig och
hvars regering icke endast utpinar marken utan äfven det folks
andliga egenskaper, öfver hvilket den herskar. Upprätthållet af
hans höga händer, skall Sverige tvivelsutan få skåda den dag,
då det skall förunnas att betala sin befriare sin tacksamhetsgärd.
Fastän jag står allt för fjerran för att djerft blicka in i
framtiden, skall det kanhända likväl tillåtas mig att förutsäga
den tid, då Ryssland, gifvande vika för Englands guld och sina
giriga köpmäns råd, skall återvända till ett förbund med
England. Denna tid syns tvivelsutan långt aflägsnad på grund af
den tillgifvenhet för h. m. kejsaren, som kejsar Alexander lägger
i dagen; men den står icke desto mindre inom gränsen för det
möjliga. Om Frankrike i så fall -sökte en stödjepunkt i Norden,
skulle det icke kunna bättre betjenas än af den anda, som alltid
lifvar Sverige gent mot Ryssland än af modet hos en nation,
som ej år van att räkna sina fienders antal och som gerna skall
gjuta sitt blod för den beskyddande bundsförvandt, som ryckt
den samma från afgrundens rand.
Ryssland, som redan ifrågasatt ett fullständigt afträdande
af Finland, skall utan tvifvel åtminstone vilja utsträcka sina grän-
/
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
