Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att knota öfverljudL Jag ville emellertid icke först förstå detta
temligen tydliga språk och då jag ej längre kunde förställa mig
svarade jag, att man, under förmodan att det icke vore mig
till-låtet att aflägsna mig från hufvudstaden af eftergifvenhet för
kronprinsen (något hvarpå jag starkt tviflade) sannolikt icke
hoppades, att jag skulle göra det för att behaga de engelske och ryske
ministrarna. Då baron Engeström den 18 december å konungens
vägnar anmodade mig att lemna Sverige, sade jag honom att en
■sak af denna art icke kunde afhandlas annat än skriftligen och
att för resten om jag måste afresa, 8 dagars beredelse var
tillräckligt för mig för att lemna hufvudstaden. Det var först den
20 jag erhöll en ofRciel not, hvilken jag besvarade med en
annan af samma dato. Man visste redan i Stockholm, att jag skulle
resa och alla trodde att jag var rappellerad. Det var dit
prinsen ville komma och då min not fordrade ett svar, som icke
lemnade några tvifvel rörande svenska hofvets afsigter, satte han
allt i rörelse ända till den 23 för att förmå mig att återtaga
densamma. Han gick ända derhän att insinuera, att om jag ej
gjorde det skulle man offentliggöra en förbindelse, som man trodde
mig underhålla med en dam af societeten. Jag mottog dessa
upplysningar med det förakt de förtjenade, förklarande att ingen
hänsyn skulle förmå mig att genom min tystnad samtycka till
<le beskyllningar man vågade göra kejsaren och att jag för öfrigt
redan meddelat österrikiska, preussiska och danska legationerna
min not tillika med den som gifvit upphof till densamma.
Prinsen beslöt sig då att underrätta konungen om hvad
som tilldrog sig och förgrymmad öfver att icke hafva kunnat
föra mig bakom ljuset lät han skrifva till mig det skandalösa
brefvet af den 23, hvarefter jag icke tvekade att begära mitt
pass. Jag mottog det af samme polisbetjent, som skulle
eskortera mig ända till gränsen och hvilken, med förklaring att detta
beslut vore ändradt, sade mig, att han vore ålagd att vaka
öfver, det jag måtte befinna mig på väg följande dag den 25 kl.
7 f. m. Jag upprepade för denne tjensteman, att han kunde
verkställa sina befallningar, men att jag icke kunde meddela mig
med någon annan än baron Engeström. Jag skref verkligen till
denne minister för att erkänna mottagandet af hans pass och
för att underrätta honom om, att jag ämnade resa den 27.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
