Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
glad igen, ansett sig icke kunna göra bättre än gifta sig med
henne. En reformert , prest, tillkallad i detta syfte gjorde
svårigheter. Grefven af Gottorp skickade till stadens myndigheter ett
bref från h. m. konungen, hvari h. maj:t skulle hafva skrifvit,
att det berodde på honom, om han finge gifta om sig. Man
svarade, att han borde begifva sig till Danmark för att ingå ett
giltigt äktenskap och den schweiziska grisetten gick miste om
tillfället att blifva Sveriges drottning. Sedan uppträdena dagligen
förnyats och de sistlidne fredag anländt till Altenburg, förklarade
den sköna att hon skulle återvända till Frankfurt och Basel.
Man tog henne på orden, hon begärde penningar; man vägrade
henne dem af granlagenhet, emedan det skulle varit motbjudande
att betala en qvinna, som man älskat, och den stackars flickan
skulle hafva stått på bar backe i Altenburg, om hon icke funnit
tillfälle att bestjäla sin höge älskare. Den vördnad jag var
skyldig berättarens börd och olyckor hindrade mig att brista ut i
skratt under denna löjliga historia, uppblandad med tårar och
klagolåt öfver olyckan att så illa belönas för så mycken
tillgifvenhet. Mina anmärkningar, att det vore lyckligt att vara af
med en så nyckfull qvinna lemnades obeaktade; en blandning af
kärlek, sinlighet och religiöst svärmeri gjorde detta samtal
kinkigt för den, som skulle svara, men det öfvertygade mig om, att
tomheten kommer att fyllas af första lättsinniga och listiga
fruntimmer, som kan frestas att begagna sig af f. d. svenske
konungens svagheter. Så snart jag på höfligt sått kunde afbryta
samtalet lät jag servera supén; konungen åt med aptit, berömde
mycket artigt min kock och mina viner samt förlorade något af
det dystra uttrycket i sina stora ögon. Han aflågsnade sig strax
efter supén och omfamnade mig ganska nådigt vid skilsmessan.
Då han redan kommit upp i sin kalesch ville han göra mig en
skänk af en jagthund, tillhörig hans betjent, hvilket jag dock
af-böjde med en komplimang, att hunden icke kunde hafva något
värde för mig, då den ej tillhört honom. Dagen derpå mottog
jag en stafett med inneslutna två bref och ett offentligt
tillkän-nagifvande, hvaraf jag har äran bifoga en kopia *.
Den olycklige fursten begaf sig härifrån till trakten af Herrn-
* ”Grefven G. A. af Gottorp gör veterligt, att han efter den ‘20 d:s
tecknar sitt namn G. A. af Holstein Gottorp.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
