Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
land och de åläudska öarne, svarade ni... ” Vänd er till kejsar
Alexander, han är högsint och ädelmodig,” och för att råga
måttet af «r likgiltighet, lät ni vid ögonblicket för min afresa till
Sverige i ett offieielt blad, le Moniteur af den 24 september 1810,
n:o 264, införa att intriger bedrefvos i konungariket, att
konungen, under det engelsmännen ostraffadt idkade sin handel,
öfver-gaf förbundet af 1792, emedan detta förbunds syfte var
Frankrikes delning och han icke ville vara med om denna sköna
mo-* narkis styckning. Detta hans beslut, ett för politiken ärofullt
minne, härledde sig lika mycket af hans tillgifvenhet för franska
folket som af behofvet att läka rikets sår; denna kloka och
berömvärda plan grundade sig derpå, att hvarje nation har rått
att styras efter sina egna lagar, enligt sina egna bruk och sin
egen vilja, hvilket är grunden till hans nuvarande uppförande.
Ers maj:ts politiska system vill beröfva nationerna tillvaron af de
rättigheter de af naturen erhållit, rättigheterna att med hvaran*
dra idka en ömsesidig handel och att hjelpa hvarandra att lefva
i inbördes fred. Sveriges tillvaro beror en gång för alla af en
viss utsträckning af dess handelsförbindelser, utan hvilka det icke
kan vara sig sjelft nog; långt ifrån att i konungens uppförande
se en förändring af principer, finner hvarje opartisk och upplyst
man deri blott följden af en rättvis och redbar politik. Det var
af vigt, att de voro allmänt kända i ett ögonblick, då furstarne
förenade sig mot Frankrikes frihet, de skola energiskt följas vid
den tid franska regeringen stämplar mot furstames och
nationernas frihet. Jag känner kejsar Alexanders och kabinettets i
St. James benägenhet för fred, europeiska kontinentens bedröfiiga
ställning fordrar den och ers maj:t borde icke afvisa den. Vill
ni då, i besittning af verldens skönaste monarki, alltjemt utsträcka
dess gränser för att lemna ett arf af eviga krig åt en mindre
mäktig arm än er? Skall ers maj:t icke bemöda sig att läka
såren efter en revolution, hvaraf intet mer qvarstår i Frankrike än
dess militära rykte och ett bedröfligt tillstånd i det inre. De
historiska folken förkasta idén om en universalmonarki,
frihetskänslan kan qväfvas, men den kan aldrig utrotas ur nationernas
hjertan; måtte ers maj:t öfverväga alla dessa bevekelsegrunder
och ändtligen en gång tänka på en allmän fred, hvars profana
namn kostat så mycket blod! Jag är född i det sköna
Frank-Ulläudtka diplomattrs minnen. 43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
