Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Räddad af en glasögonorm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mina tankar för att eftersinna hvad jag borde
göra. Ett ögonblick tänkte jag springa upp
och, förlitande på min snabbhet, söka uppnå
verandan, innan ormen skulle kunna frigöra
sig från sängkläderna; men vid närmare
besinning fann jag, i betraktande af den ställning,
ormen intagit, att jag omöjligen skulle hinna
undgå de ödesdigra följderna af äfven den
minsta rörelse å min sida; ty en glasögonorm hugger
till snabbt och säkert. Det enda, som återstod
mig, var att invänta morgonen, då min
uppassare Jewa skulle komma in med mitt te. Det
var ännu långt till dess, och jag kände, att
mina nerver ej skulle stå ut med att länge ligga
i samma ställning — och ändå, hvilket annat
val hade jag väl?
Ormen hade nu ringlat ihop sig och låg
med sitt platta, otäcka hufvud hvilande på den
yttersta af de ringar, kroppen bildade. Hans
små, glänsande ögon tycktes tindra af ilska
och skadeglädje, som om han yfdes öfver att
sålunda ha i sitt våld en af dem, som så
skrytsamt kalla sig ’skapelsens herrar’. Icke ett
ljud störde nattens tystnad; schakalerna
tycktes ha valt andra jaktmarker, ty deras klagande
tjut hade helt och hållet dött bort. En gång
kom, en ’bandicoot’, ett slags stor råtta, tyst
in i mitt rum för att se, om där funnos några
lämningar efter aftonmåltiden; men hon fick
tydligtvis syn på ormen, ty sedan hon varit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
