Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En af fjerdeklassisterna, Lilli Enestam, hade bjudning på aftonen, och Bengt och Bella voro bjudna, likaså Hanna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
– Förlåt, kära, söta Bella, att jag ej
kommit mig att skicka dig den der boken. Kanske
kan du taga den nu?
– Ack, jag har ej frågat mamma om den
ännu, – sade Beila. Hon hade glömt hela saken.
– Det behöfs ej heller, – sade Jenny
öfvertygande, – jag har lånat den åt flera flickor,
yngre än du, och de ha alla tyckt om den.
Bella tog motvilligt boken och gick, följd af
Bengt och Hanna.
När hon kommit hem och begynte kläda af
sig, kom hon ihåg boken. – Nog måste jag ändå
titta litet i den, – tänkte hon, ställde ljuset vid
sängen, kröp upp i den och begynte läsa: „Betsy
eller ett brustet hjerta”.
Gång efter annan kom hon ihåg sin mors
förbud att läsa något utan hennes tillåtelse. Men
mamma sof ju nu, inte kunde hon väcka henne
för att begära hennes tillåtelse, och inte var det
nu så farligt med en enda gång. Hon skulle
berätta alltsammans i morgon.
Ju mera hon „tittade”, dess mer fastnade
hon. Boken var en af de många, hvilka icke
innehålla något direkt omoraliskt, men hvilkas
hela anda är som ett omärkligt gift för unga
sinnen. Flärd, lättsinne, koketteri och lek med
kärleken möta dem på hvarje blad, men äro så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
