Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vulkaniska företeelser och jordbäfningar; jordens inre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
förekomma ej heller vulkaner, dessa trakter äro däremot
kända för sina jordbäfningar.
Redan tidigt har den föreställningen gjort sig gällande,
att jordens smälta inre massa genom vulkanerna tränger
fram till jordytan. Man har försökt att uppskatta djupet
af vulkanhärdarna och kommit till ganska olikartade resultat.
Så t. ex. har man för vulkanhärden under den vulkan, Monte
Nuovo, som år 1538 uppkastades på de phlegreiska fälten
vid Neapel, beräknat ett djup af mellan 1,3 och 60 kilometer,
för Krakatoa har man funnit mer än 50 kilometer, o. s. v.
Alla dessa beräkningar synas tämligen betydelselösa, då
vulkanerna sannolikt ligga öfver veck på jordskorpan, i hvilka
den flytande massan (magman) i jordens inre kilformigt
tränger in, så att man troligen har svårt att ange hvar
magmahärden slutar och vulkanröret börjar. Vid Kilauea har man
ovillkorligen det intrycket, att man står framför en
öppning i jordskorpan, genom hvilken jordens smälta massa
direkt träder i dagen (fig. 9).
Angående jordskorpan vet man genom iakttagelser i
borrhål i skilda världsdelar, att temperaturen mot djupet
stiger ganska hastigt — i medeltal med ungefär 30
grader för hvarje kilometer; de djupaste borrhål äro för
öfrigt ej fullt 2 kilometer djupa (Paruchowitz i Schlesien
1,96, Schladebach vid Merseburg 1,72 km.). Stiger nu
temperaturen med 30C pr kilometer, så måste på ett
djup af 40 kilometer en temperatur vara uppnådd, vid
hvilken alla vanligare bergarter skulle smälta. Nu stiger
visserligen smältpunkten med trycket, men betydelsen af
denna omständighet har förr mycket öfverdrifvits, då man
trodde att möjligen på denna grund jordens inre skulle kunna
vara fast. Såsom Tammann visat genom direkta försök,
är det sannolikt, att smälttemperaturen stiger endast till
ett visst tryck, för att sedermera, vid ytterligare stegring
af trycket, åter sjunka. Det nyss beräknade värdet
kommer därför att något höjas, men om man antager, att
andra bergarter förhålla sig såsom diabas enligt Barus,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
