Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Solens strålning och konstitution
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
III.
Solens strålning och konstitution.
I forna tider och äfven under det nyss gångna
århundradet diskuterade man lifligt den frågan, huruvida
jordens ställning inom solsystemet vore tryggad. Man
kunde å ena sidan tänka sig, att jordens bana ändrade
sig så, att jordens afstånd från solen ökades eller
minskades, eller ock kunde dess vridning kring jordaxeln afstanna,
och inträffade ett af dessa alternativ i någon större grad,
så skulle lifvets existens på jorden vara hotad. Problemet
om solsystemets stabilitet undersöktes af astronomerna,
och deras gynnare uppställde höga pris för en lycklig
lösning af frågan. Om solsystemet endast bestode af solen
och jorden, så skulle systemets bestånd vara tryggadt för
oändliga tider. De öfriga planeterna utöfva emellertid en,
om ock ringa, inverkan på jordens rörelse. Att denna
inverkan blir så obetydlig, beror därpå, att planeternas
sammanlagda massa endast uppgår till omkring 1/750 af solens,
äfvensom därpå, att de röra sig i nära nog cirkelformade
banor kring solen som medelpunkt och därför aldrig
komma hvarandra nära. Astronomernas räkningar visa, att
störingarna äfvenledes äro periodiska med långa perioder
om 50,000 till 2,000,000 års längd, så att hela verkan
inskränker sig till en obetydlig svajning af planeternas banor
kring ett medelläge.
I detta afseende är således allt godt och väl. Men
det finns andra himlakroppar, hvilkas banor till stor del äro
okända, men alls icke cirkelformade kring solen, nämligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
