Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strålningstrycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
95
ljus skall af oss förnimmas, måste dess styrka öfverstiga
ett visst minimalvärde. Nebulosor kunna finnas, och helt
visst utgöra de flertalet, hvilka icke af oss iakttagas,
emedan antalet laddade småpartiklar, som störta in i dem,
är allt för obetydligt. En bekräftelse härpå fingo vi vid
uppblossandet af den märkvärdiga nya stjärnan i Perseus
den 21—22 Febr. 1901. Från denna stjärna utstöttes
två olika sorter af småpartiklar, af hvilka det ena slaget
rörde sig utåt med ungefär dubbelt så stor hastighet som
det andra. Dessa stoftanhopningar bildade två klotformade
skal rundt om den nya stjärnan. De motsvarade i allo
de två olika sorter af kometsvansar (af Bredichins första
och andra ordning) som stundom iakttagits hos samma komet
(fig. 30). När dessa stoftpartiklar stötte mot töckenmassor,
som lågo i deras väg blefvo dessa lysande, och vi fingo
på detta sätt kännedom om stora stjärntecken, om
hvilkas tillvaro vi förut ej haft den ringaste aning. Likartade
äro utan tvifvel förhållandena på andra himmelstrakter,
där vi hittills icke observerat några töcken, såsom vi
tro, på grund af allt för ringa antal där kringströfvande
laddade småpartiklar. På likartadt sätt förklaras
föränderligheten af några töcken, hvilken förut synts synnerligen
gåtfull.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
