Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Solstoftet i jordens atmosfär. Polarsken och jordmagnetism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
97
hejdas redan på större höjder; låt oss såsom en
medelhöjd antaga omkring 400 kilometer.
De stoftmassor, som drifvas bort från solen, kunna vara
dels oladdade, dels också laddade med positiv eller negativ
elektricitet. Endast de senare kunna stå i samband med
norrskenen, de förra falla ned i atmosfären och sjunka
sakta ned mot jordytan. De bilda det så kallade
kosmiska stoft, om hvars stora betydelse Nordenskiöld var så
lifligt öfvertygad. Han uppskattade den årliga tillförseln
af meteorer till jorden motsvara minst 10 miljoner ton
eller 50 gånger mer an ofvan (s. 88) uppgifvits. Han,
likasom Lockyer och i nyaste tid Chamberlin, trodde
därför att planeterna till hufvudsaklig del uppbyggts af
meteoriter.
Det stoft, som föres till jorden från solen, skulle, om
det ej medförde elektrisk laddning, ej uppgå till mer än
omkring 200 ton om året. Om också denna mängd är
många gånger för lågt beräknad, finner man likväl att
tillförseln af materia på denna väg är mycket liten, jämförd
med de 20,000 ton, som tillföras jorden genom stjärnfall
och meteorer. Men dess verkan är likväl högst betydlig
på grund af den ytterligt fina fördelning, i hvilken det
förekommer, och det torde i mycket högre grad bidraga
till det fint fördelade kosmiska stoftet i de högsta
luftlagren än de nedfallande meteoriterna och stjärnskotten göra.
Att dessa partiklar, trots deras jämförelsevis obetydliga
massa, utöfva ett märkbart inflytande på jordiska
förhållanden beror dels därpå, att de äro ytterst små och
därför, likasom stoftet från Krakatoa, länge — delvis under
mer än ett års tid — hållas sväfvande i luften, dels också
på deras elektriska laddningar.
Deras verkningar på jorden kunna iakttagas genom
undersökning af, huru förhållandena på jorden bero
på jordens ställning till olika aktiva delar af solen och på
solens egen ändring i afseende på utsändande af
stoftpartiklar. För denna undersökning måste vi begagna oss af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
