- Project Runeberg -  Världarnas utveckling /
179

(1906) [MARC] Author: Svante Arrhenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lifvets utbredning genom världsrymden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.



densamma i besittning för det organiska lifvets räkning,
så betyder denna tidrymd föga, jämförd med den tid,
under hvilken lifvet på planeten är stadt i full
blomstring.

De småfrön, som på detta sätt strös ut från de
planeter, där deras föräldrar haft sitt hemvist, kunna nu
antingen vandra fria genom rymden och, såsom ofvan antydts,
nå utanför liggande planeter eller planetsystem kring andra
stjärnor, eller också kunna de möta större stoftpartiklar,
som störta in mot solen. I den del af zodiakalljuset, som
kallas motskenet (»Gegenschein») och hvilket i tropikerna
regelbundet, samt stundom hos oss, iakttages på den del
af natthimlen, som ligger midt emot solen, se vi, enligt
astronomernas åsikt, strömmar af fint stoft, som rusar in
mot solen på grund af tyngdkraften (jfr. s. 120). Antag nu
att ett småfrö af 0,00016 millim. diameter träffar ett dylikt
stoftkorn, som är tusen gånger större d. v. s. har en
diameter af 0,0016 millim. samt häftar vid dess yta, så föres
småfröet af stoftkornet in emot solen och passerar därvid de
inre planeternas banor samt kan falla ned i deras luftkrets.
Dessa stoftkorn behöfva alls icke så särdeles långa tider för
att passera från en planets bana till de andra planeternas.
Om man antoge att deras begynnelsehastighet vore noll vid
Neptunbanan — i hvilket fall fröet möjligen skulle härröra
från en Neptunus-måne, ty Neptunus själf, likasom Uranus,
Saturnus och Jupiter, är troligen ännu ej tillräckligt
afsvalnad för att härbärgera lif — så skulle de nå Uranus’
bana inom 21 och Mercurius’ bana inom 29 år. Under
motsvarande förhållanden (begynnelsehastighet noll) skulle
dylika partiklar mellan Uranus’ och Saturnus’ bana
tillbringa 12 år, mellan Saturnus’ och Jupiters 4 år, mellan
Jupiters och Mars’ 2 år, mellan Mars’ och jordens 84
dagar, mellan jordens och Venus’ 40 dagar och mellan
Venus’ och Merkurius’ banor 28 dagar.

Som man ser af dessa tidsvärden, skulle
småfröna i fråga jämte de stoftkorn, vid hvilka de häfta,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:42:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/utveckling/0189.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free