Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 A. E. Knös.
Ö. i det hela riktig, ehuru icke bokstaflig, och dess uttryckssätt så in-
förlifvadt med det allmänna trosmedvetandet, att rubbning deri icke
bör ske. Stundom åter förekommer, att valet mellan olika, nära hvar-
andra liggande, tolkningar är både svårt och i hufvudsaken mindre
maktpåliggande. Att man i dylika fall bibehållit den gamla öfversätt-
ningen torde derföre icke böra klandras.
Några exempel härpå må anföras. Vi välje dem utur brefvet till Ebreerna. Der
förekommer Cap. 3: 14. Méroyos yåp ysybvausv toö Xostoö, lävnep väv doyny Tis
tnootéosws utyor rilovs Pefaiav xatisywuer. P.Ö. (lika med G. Ö.): ”Ty vi äre del-
aktige vordne af Christo, om vi annars tron, som vi begynt hafve, fast behålle in-
till ändan”. Svårigheten ligger häri att rätt öfversätta Tj» doyi» TIS UNOodTAdEWS,
ett så djupt och pregnant talesätt, att, enligt vår tanka, det icke lyckats någon
öfversättning från de Bldsta till de nyaste tider att för detsamma finna ett ade-
quat uttryck. Vår gamla öfversättning är här oegentlig och mycket fri, ja så fri,
att det behöfves exeges, för att fatta dess öfverensstämmelse med originalet; men
vid noga öfvervägande finner man, att den är fullt riktig, hvarjemte den är klar
och har så införlifvat sig med det religiösa medvetandet, att den för detta med-
vetande blifvit mycket kär. Allt detta är god grund för dess bibehållande. Hvad
vi här hafve att främst bevisa, är riktigheten af denna öfversättning. Ordet önd-
stacss (af Vgisrnut suppono, subjicio, ögisrasdas substare, subsistere) betyder
egentligen underläggande, underlag, sedan grundval, och deraf dels (sensu phy-
sico, det som utgör en saks underlag, grundbeskaffenhet, realitet, existens), sub-
” stantia rei, väsende (Ebr. 1: 3), dels (sensu morali, den egenskap eller det till-
stånd, då man ställer sig under eller underkastar sig något) ståndaktighet, till-
försigt, förtröstan. Häraf öfvergår detta ord till att beteckna tron. Att här hän-
visas på nödvändigheten för Herrans bekännare att bevara och behålla tron, derom
äro alle ense. Men olikheten består deri att somlige taga vzdorams i och för sig
såsom betecknande tron, men andre anse begreppet tro utmärkas med samman-
sättningen: deyn Tis önosrÄs:tws. Den sednare meningen fattar ordet ömdoTadK
antingen såsom fandamentum, eller såsom subsistentia, eller såsom substantia.
Så Chrysostomus: ”hvad innebär doyn Tis öxocdgsrws? Tron, genom hvilken vi
hafve vår tillvaro och äre födde och, så att säga, kommit till väsensenhet” (ov»-
ovaswInuer, consubstantiati, Vers. lat.) ’) Så ock de andre Grekiske Kyrko-
fäderne. Man finner häraf hvad Vulgata menar, då de ifrågavarande orden der
öfversättas: ”initium substantie”, hvilket Primasius förklarar: "fidem Christi, per
quam subsistimus et renati sumus”. Luther följer Vulgata och öfversätter: ”das
angefangene Wesen”, hvilket är vida dunklare, än vår G. Ö., som här afvikit både
från Luther och Vulgata. Vår G. Ö. har härvid säkerligen icke haft någon före-
gångare, utan de som utarbetade den hafva troligen följt analogia scripturae vid
jemförelsen af Ebr. 11: 1. och 2 Cor. 9: 4. 11: 17. (möjligen ock af LXX, som
med öndoracs öfrersätta nånin Ps. 39: 8 och Np Rath 1: 12. Ez. 19: 5).
!) Hom. 6 in Ep. ad Hebr. Opp. Paris 1633 Tom. 6, pag. 752. För den som ej
känner Chrysostomi stilistiska egenheter, torde böra nämnas, att med tillvaro menar
han andelig tillvaro, med födas att födas på nytt, med väsensenhet de troendes
förening med Christo, hvarigenom de äro Christi lemmar, såsom en Scholiast här
ock uttrycker sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
