Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 Claes Adolf Hultkrantz.
som utspridas af prester, munkar, abboter, biskopar och hela hopen af
antichrists parti.” !)
Så allvarliga och upprepade angrepp mot tron på påfvedömet i
Skottland kunde icke blifva utan verkan. Likväl skulle den åsigten,
att påfvens välde borde störtas, utan tvifvel långt sednare och med vida
större svårigheter blifvit segrande i Skottland, om den icke till sak-
förare erhållit en man, som med tillräcklig oförskräckthet och ihärdig-
het förenade den öfverlägsenhet i kunskaper, talanger och snillegåfvor,
som gjorde honom till en af sin tids främste och märkvärdigaste män.
En sådan sakförare erhöll dock protestantismen i’ Skottland uti den
märkvärdige och inflytelserike John Knox ?).
De angrepp mot påfvedömet, som redan före Knox’ uppträdande
såsom reformator börjat blifva allt mera talrika och kraftfulla, stegra-
des genom honom till den sista afgörande kampen på lif och död. Det
var för honom icke fråga om att angripa ett och annat missbruk, en
eller annan villfarelse i den katholska kyrkan. Han angrep denna
kyrka i dess innersta väsen, i det han förklarade henne allt igenom för
skriftvidrig och antichristisk. Och när Knox förklarade påfven för an-
tichrist, så var det icke, såsom det utan tvifvel varit hos många af
hans föregångare, ett skarpt uttryck, för hvars betydelse man icke så
noga gjort sig redo. Hos honom var det en väl öfverlagd och djupt
rotad öfvertygelse, som han erbjöd sig med Guds ord försvara och hvars
alla conseqvenser han ville göra gällande. Det var emellertid först år
1547, som Knox för första gången sökte att högtidligt och offentligen
göra sin öfvertygelse om påfvedömet och den katholska kyrkan gällande.
Vid den tiden hade åtskilliga protestanter ingått en sammansvärjning
mot Erkebiskopen Cardinal David Beaton och dödat honom samt sedan
bemäktigat sig borgen i S:t Andrews och der satt sig i försvarstillstånd.
Knox anslöt sig till dessa, blef af dem kallad till borgpredikant och
började i denna egenskap sin mera offentliga verksamhet mot katholikerna.
Han erbjöd sig vid en offentlig disputation att bevisa, att den romerska
kyrkan vida mer urartat från sin ursprungliga renhet i apostlarnes da-
gar, än den judiska kyrkan hade urartat, då dess medlemmar samtyckte
!) Knox, 1. c sid. 23. Spotswood, L ce sid. 66. Howie, 1. c. sidd. 29,
52—53, 75. Tytler, L ce 224.
2) Knox föddes 1505, antég 1542 den reformerta läran, antog efter nå-
gon tvekan 1547 det evangeliska predikoembetet, råkade samma år i fransk
fångenskap, lössläpptes 1549, uppehöll sig och verkade i England till 1554.
vistades sedan i Frankrike, Tyskland och Schweitz samt gjorde ett besök
i Skottland 1554—56, var derefter pastor i Geneve, tills han 1559 sista
gången återvände till Skottland, der han dog 1572.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
