Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 Claes Adolf Hultkrantz.
tionen i kyrkan. Denna fråga är uti den skottska reformationshistorien
af ett synnerligt intresse. Den berör på det närmaste de första prin-
ciperna för kyrkans förhållande till staten och till den enskilde. Vi
måste här så mycket snarare inlåta oss på denna fråga, som den äfven
på det närmaste sammanhänger med utvecklingen af de principer rö-
rande förhållandet mellan kyrkan och staten, som sedermera gjorde sig
gällande i den presbyterianska kyrkoförfattningen i Skottland.
Den skottske reformator, som först uttalat sig rörande denna fråga,
synes hafva varit den redan förut omtalade A. Seaton. Han hade af
fruktan för de katholska biskoparnes förföljelse nödgats lemna Skott-
land och tly till England. Derifrån skref han ett bref till konung Ja-
eob V, uti hvilket han anropar konungen om skydd mot biskopar-
nes förföljelser samt beder honom ålägga dem att förfara i öfverens-
stämmelse med Guds lag. Härigenom tillerkänner han till en början
konungen rättighet att hafva uppsigt öfver de kyrkliga myndigheterna
och enligt Guds ord controllera desamma. Och då han tillika anhåller,
att konungen måtte vara närvarande såsom domare vid pröfningen af
hans renlärighet och rättrogenhet, så synes han äfven tillerkänna honom
jurisdiction i andliga ting. Det synes då äfven sannolikt, att denne re-
formator varit villig att tillerkänna konungen reformationsrätt i kyrkan.
Med mera bestämdhet och klarhet uttalar sig Knox i detta ämne.
Uti sitt år 1556 skrifna bref till drottning Maria af Guise, som då re-
gerade i Skottland, säger han: ”Ni tänker kanske, att omsorgen om
religionen icke är anförtrodd at öfverheten utan åt biskoparne och det
kyrkliga ståndet, såsom de kalla det. Men bedrag eder icke, ty bi-
skoparnes försummelse skall icke mindre utkräfvas ur öfverhetens hän-
der, än det förtryck, som utöfvas af falska domare.” !) Och på ett
annat ställe heter det i samma bref: ”Om Eders Majestät vill regera
med Christus Jesus, så tillhör det eder att taga vård om hans sanna
religion, hvilken nu är så vanställd inom edert rike, m. m.” 2) Och åter
på ett annat ställe: ”Jag känner väl, huru farligt det synes för den
naturliga menniskan att införa några nyheter i religionen, och till en
del besinnar jag äfven, att eder makt, Drottning! icke är så oinskränkt,
som en offentlig reformation mahända skulle fordra, men om Eders
Majestät besinnar den fara och eviga fördömelse, som oundvikligen före-
stär alla dem, som bibehålla en falsk religion, så skall den större fa-
ran lätteligen uppsvälja och uppsluka den mindre” 3). Och uti ett två år
derefter författadt tillägg till detta bref säger sam.ue Knox: ”Då jag
visste, med hvad list satan oafbrutet arbetar på att qvarhålla verlden i
1) Se bihanget till Knox" History, sid. 87. 2) Ibid. s. 90. 3) Ibid. s. 92.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
