Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 Claes Adolf Hultkrantz
som en allmänt gällande trossats för protestanterna i Skottland genow
den trosbekännelsen, som år 1560 antogs af det skottska parlamentet.
Det heter nämligen uti den 24 artikeln af denna bekännelse. ”Det till-
hör hufvudsakligen och i allra första rummet konungar, furstar, styres-
män och öfverhet i allmänhet att reformera och rena religionen, så att
de icke blott äro tillsatta för den borgerliga styrelsen, utan också för
vidmakthållandet af den sanna religionen och för undertryckandet af
afguderi och vidskepelse af alla slag, såsom man kan finna af Davids,
Josaphats, Hiskias, Josias och andras exempel, som högligen blifvit
berömda för deras nit i denna sak”.
Den aåsigt, Knox vidare framställer, nämligen, att det äfven till—-
hörde adeln, ja hvar och en, som egde krafter och utvägar dertill, att ,
om så fordrades, sjelf vidtaga åtgärder att störta påfveväldet och ut-
rota den katbolska religionen, var måhända från början icke lika all-
mänt antagen bland de protestantiskt sinnade i Skottland. Åtminstone
synas de äldste protestanterna, som föga sysselsatte sig med de kyrk-
ligt politiska fragorna och till och med till undvikande af förargelser
infonno sig vid den katholska gudstjensten och messan !), ingalunda
hafva föreställt sig, att det kunde tillkomma dem att, oberoende af re-
geringen, vidtaga directa åtgärder för omstörtandet af den katholska
kyrkan. Men Knox underlät icke att ingifva protestanterna mera sjelf-
förtroende och elda dem till djerfvare företag. Vi hafva redan hört,
huru han sökte undervisa den skottska adeln om dess prerogativer och
rättigheter äfven med hänseende till reformationen ?). Men han stan-
nade icke vid ett theoretiskt undervisande utan uppmanade äfven till
praktisk handling.
Omkring år 1557, då han vid ett tillämnadt besök i Skottland
fann reformationens ledare i detta land ännu vacklande och villrådiga
rörande de åtgärder, de borde vidtaga, skref han skarpa och allvarliga
bref, uti hvilka han isynnerhet förebrådde den skottska adeln dess miss-
tröstan och kallsinnighet för Guds äras befordrande, samt uppmanade
den till mera ståndaktighet och ihärdighet i kampen för den religiösa och
borgerliga friheten. Sådane bemödanden af den djerfve reformatorn blefvo
icke utan verkan, Den första mera betydande frukten af desamma blef
det protestantiska förbund, som förekommer under namn af det första
nationalförbundet (the first covenant), genom hvilket reformationens
anhängare i Skottland slöto sig tillsammans till en politisk och hyrklig
förening, som under namn af congregationen spelade en så betydande
!) Se längre ned. sid. 29.
2) Sc ofvan sid. 20.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
