Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38 Claes Adolf Hultkrante.
då han icke inställde sig för rätta, frånvarande dömdes till bålet och
brändes in effigie. Bland de anklagelsepunkter, som riktades mot ho-
nom, voro äfven, att han gillade den villfarelse, som plägade kallas det
engelska kätteriet, och påstod, att den nya engelska liturgien borde re-
commenderas och antagas af alla christna, samt att han yrkade, att
den skottska kyrkan borde styras på samma sätt som den engelska.
Men då han sjelf icke förklarat sig öfver dessa punkter och Fox be-
rättar, att han i flere stycken ogillat den engelska kyrkan, så är icke
afgjordt, att han hyste de honom här tillagda meningarne. Likväl visar
denna berättelse, att "det engelska kätteriet” var kändt i Skottland
och der säkert hade sina anhängare !).
Säkrare spår utaf en till den engelska reformationen sig anslutande
riktning i Skottland finne vi uti de uppgifter, vi ege om de protestanr
tiske Skottarnes begagnande af den engelska liturgien (the book of com-
mon prayers). Det är redan förut ?) omtaladt, att lorderna af congre-
gationen straxt efter ingåendet af det första nationalförbundet fattade
det beslut, att offentliga kyrkoböner och lectioner ur Gamla och Nya
Testamentet skulle läsas i kyrkorna enligt den ordning, som förekommer
i ”the book of common prayers”. Presbyterianska skriftställare i Skott-
land hafva sökt visa, att härmed icke skulle menas den af konung
Edvard VI påbjudna engelska handbok, som bär detta namn. De hafva
antagit, att det skulle vara den af Knox författade offentliga bönebok,
som brukades af den engelska församlingen i Genéve. Detta antagande,
orimligt och osannolikt i sig sjelft, enär sistnämnde bok icke innehåller
några bibellectioner, har dock på sednare tider blifvit till alla delar
vederlagdt. Tvänne bref, båda skrifna i Juli 1559 och båda ännu i
behåll, nämna uttryckligen, att det just var den af konung Edvard VI
utgifna handboken, som efter afskaffandet af den katholska messan
lästes i kyrkorna i Skottland 3). — Ett annat bevis derpå, att prote-
stanterna i Skottland icke voro obenägna för en reformation af kyrkans
författning och ordning i närmare öfverensstämmelse med den engelska
reformationen, kunne vi anföra af år 1559. Katholska presterskapet
hade i Mars månad det året samlats till en allmän provincialsynod i
Edinburg. Deputerade af det protestantiska partiet framlade för denna
synod åtskilliga fordringar, som afsågo reformation af kyrkan. Redan
den omständigheten, att de vände sig till denna myndighet, visar en
moderation å deras sida, som på den tiden icke var vanlig. Ånnu mera
märkvärdiga äro dock ett par utaf de fordringar, som de till denna
!) Jfr Th. M’Crie, Life of Knox s. 28.
2) Sid. 30.
3) M’Crie, Life of Knox, sid. 425. Tytler, History, Tom. VI sid. 117.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
