Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60 Claes Adolf Hultkrantz
ras band upphörde att visa sig på gatorna. Och då bröderna förstodo,
hvad papisterna hade i sinnet, så höllo de ett möte i Tolbuith i Edin-
burg den 27 Maj år efter Christi födelse 1561, och fattade efter öfver-
läggning det beslut, att en ödmjuk supplication skulle framlemnas till
det hemliga rådet och till hela församlingen (parlamentet), som då var
tillsammans”. Uti denna supplication anhöllo de, att afguderiet (ka-
tholska religionen) måtte undertryckas, att de som läste eller hörde
messan måtte straffas i öfverensstämmelse med det sednaste parlaments-
beslutet, att särskilda anstalter måtte vidtagas för superintendenternas,
pastorernas, förmanarnes och föreläsarnes underhåll, att sex acres jord
måtte på hvarje ställe reserveras såsom boställe åt pastor, att superin-
tendenter och pastorer måtte ”planteras”, der inga voro, att straff måtte
utsättas för dem, som visade förakt eller olydnad mot superintenden-
terna i deras embetsutöfning, att straff likaledes mätte utsättas för dem,
som föraktade eller missbrukade sacramenterna o. s. v. Man finner, att
dessa fordringar företrädesvis afse verkställighet och tillämpning dels af
åtskilliga bestämmelser i den första disciplinboken, dels af de beslut
mot den katholska religionen, som blifvit fattade af parlamentet under
det föregående året. Men jemte framställandet af sina fordringar tillägga
protestanterna i sin ”ödmjuka supplication”: ”Förr än desse tyranner
och stumme hundar få herrska öfver oss och öfver dem, som Gud gjort
till våra underlydande, äro vi, baroner och andra herremän, som be-
känna Christus Jesus i detta rike, fullt beslutne att våga lif och hvad
helst vi hafve fått af Gud utaf det jordiska goda Derföre bedja vi öd-
mjukt Edra Excellenser, att sådan åtgärd måtte tagas, att vi icke måtte
få anledning att återigen till ett rättvist sjelfförsvar taga det svärd i
våra händer, som vi godvilligt lemnat i edra händer . . . . Låten dessa
Guds fiender vara försäkrade, att om Edra Excellenser icke hålla dem
i styr, skola vi snarligen vidtaga sådane mått och steg, att de hvarken
skola blifva i stånd till att göra hvad dem lyster, ej heller att lefva på
svetten af deras ögonbryn, som icke äro dem något skyldige. . . Låten
papisterna ännu en gång vara försäkrade, att vi icke skola tåla deras
stolthet och afguderi.” 1)
Desse trenne möten, hvilkas charakter, beskaffenhet och verksam-
het vi här hafva antydt, hafva blifvit uppfattade såsom den presbyte-
rianska kyrkans i Skottland trenne första generalförsamlingar. Denna
uppfattning må ock vara riktig, för så vidt man dermed vill säga, att
dessa möten voro de tre första mera allmänna möten, som höllos af
protestanterna i Skottland, sedan deras lära blifvit antagen och gillad
!) Knox, History, sidd. 291—93.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
