Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64 Claes Adolf Hukkrastz
gånger blifvit hotad, förföljd, krossad, sönderbruten, men dock aldrig
kunnat utrotas, utan alltid åter uppstått lika kraftig, lika ungdomsfrisk,
lika verksam och lifaktig som förut, — som oaktadt de stora misstag
och öfvergrepp, hvartill den icke sällan gjort sig skyldig, icke dess min-
dre verkat oberäkneligt godt i Skottland, och, ehuru numera, såsom det
vill synas, för alltid delad i tvänne rivaliserande myndigheter af samma
namn, ännu fortfar att verka med välsignelse.
Samtidigt med utvecklingen af generalförsamlingen började äfven
en annan af kyrkans högre myndigheter att komma till utbildning. Vi
hafve redan förut sett, att en tillstymmelse till stiftssynoder förekom-
mer uti de möten, som enligt den första disciplinboken skulle hållas
för val af superintendenter. Af denna tillstymmelse blef snart en or-
dentlig institution i kyrkan. Den generalförsamling, som sammanträdde
i Dec. 1562, stadgade bland annat, att provincial- eller stiftssynoder
skulle regelbundet sammanträda två gånger om året och ega rättighet
att utnämna pastorer, samt, der så nödigt pröfvades, förflytta dem från
en församling till en annan. Denna institation trädde ock genast i
verkställighet. Knox intygar uti sin kyrkohistoria, att det kort deref-
ter var en allmän sed, att hvarje superintendent höll sammanträden
med samtliga pastorerna i sitt stift. Och vi hafve nyss förut sett, att
det 1568 blef stadgadt, att de pastorer, som skulle deltaga i general-
församlingen, borde utväljas vid dessa stiftsmöten. — Denna nya in-
stitution kunde väl på intet sätt i betydenhet och anseende mäta sig
med generalförsamlingen. Den utgjorde dock en väsentlig och oumbär-
lig länk uti den presbyterianska kyrkoförfattningens organism och var
icke af någon ringa betydelse. Det tillhörde synoderna, som voro in-
skränkta till mindre områden af kyrkan, att hvar inom sitt eget gebiet
noggrannt vaka öfver renhet i lära och lefnad, att vidtaga sådane åt-
gärder, som kunde bidraga till kyrkans förkofran och båtnad, samt att,
med rättighet för parterna att vädja till generalförsamlingen, pröfva och
afdöma alla tvistemål af kyrklig beskaffenhet, som kunde uppstå inom
deras områden !).
Då den skottska kyrkoförfattningen hunnit den utveckling, som
här nu blifvit beskrifven, så vidtogs en betydande förändring i densam-
ma, som gick ut på ingenting mindre än undanträngandet af presby-
terianismen och ombildandet af kyrkoordningen till mera öfverensstäm-
melse med det episkopala författningssystemet.
År 1571 gaf då varande regenten earlen af Lennox rättighet åt
!) Booke af the Universal Kirk, Hetherington 1 c. sid. 112. Knox, Her-
tory, sid. 424.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
