Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den presbyterianska kyrkoförfattningens införande i Skottland. 75
lägre. Generalförsamlingen hade under sig flere synoder, hvarje synod
flere presbyterier o. s. v. Detta antal af kyrkliga instanser och myn-
digheter samt detta inbördes förhållande dem emellan har ock oförän-
dradt blifvit bibehållet uti den skottska kyrkan allt intill denna dag.
Jemte dessa framsteg förekomma uti den andra disciplinboken äf-
ven allvarliga bemödanden att närmare bestämma förhållandet emellan
kyrkan och staten. Disciplinboken yrkar med eftertryck, att dessa
tvänne samfund hafva hvar sin särskilda verksamhetssfer, hvilka icke
böra förblandas med hvarandra. Hon gifver ock flere bestämmelser rö-
rande hvilka saker tillhöra den kyrkliga jurisdictionen, äfvensom hon
föreskrifver försigtighetsmått till förebyggande af kyrkans inblandning i
de politiska angelägenheterna. Något tillfredsställande och noggrannt
ordnande af gränserna emellan den borgerliga och den kyrkliga juris-
dictionen förekommer dock icke uti den andra disciplinboken. Denna
brist gaf ock uti det närmast följande fortfarande anledning till oredor
och trassel emellan kyrkan och staten, i det att kyrkan, äfven sedan
hon för sin del antagit och påbjudit den andra disciplinboken, icke säl-
lan sökte att såsom andliga uppfatta och under sin myndighet draga
äfven sådane mål, som påtagligen voro af en borgerlig beskaffenhet !).
Vid ordnandet af förhållandet emellan kyrkan och staten uppstår
äfven den vigtiga frågan om den verldsliga öfverhetens befogenhet och
rättighet i kyrkan. Den andra disciplinboken befinner sig i denna fråga
på samma ståndpunkt, som vi redan lärt känna i det föregående. I en-
lighet med den grundsatsen, att den christna öfverheten är en väktare
öfver både den förra och den sednare taflan uti Guds heliga lag, tilläg-
ger hon öfverheten rättighet och skyldighet ej blott att skydda, bistå
och underhålla kyrkan, utan äfven att hafva uppsigt öfver renlärigheten
och fromheten hos kyrkans embetsmän, samt att till och med genom
borgerliga bestraffningar tvinga dem att utöfva sitt embete enligt Guds
heliga ord ?).
!) Se längre ned om förhållandet mellan kyrkan och staten under konung
Jacob VLEs regeringstid.
2) Denna uppfattning af öfverhetens rättighet och makt i kyrkan, som
den skottska kyrkan synes hafva hemtat ifrån den Calvinska theorien, före-
kommer ännu, ehuru med något mildrade uttryck, i Westminsterconfessionen
af 1647. Det heter uti det 23 capitlet af denna trosbekännelse: ”Den bor-
gerliga öfverheten må icke tillegna sig administrerandet af ordet och sacra-
menterna eller makten af himmelrikets nycklar; dock har hon rättighet och
det är hennes skyldighet att draga försorg om (to take order), att enighet
och frid bevaras i kyrkan, att Guds.sanning bibehålles ren och ostympad,
att alla hädelser och villfarelser undertryckas, alla förfalskningar och miss-
brok i gudstjenst och kyrkotukt förekommas eller reformeras, och alla gu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
