Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ig Conrad Pheedor Hjerpe
till denna deras sedliga bristfällighet, nämligen den föreställningen, att
en tro i och för sig, sådan de hade den, utan sedligt handlande, vore
tillräckHg till frälsningen, och tillrättavisar med stort eftertryck denna
praktiska grundvillfarelse 1). Han genomför nu sin bevisning först ne-
gativt, genom att visa, att en tro utan gerningar är död, och således
oförmögen att frälsa (2: 14—19), och derefter positivt, i det han med
skriftexempel ådagalägger, att tro och gerningar i oskiljaktig förening
rättfärdiggöra menniskan (2: 21—25). Här ställas således emot hvar-
andra tvänne former af tro, som hafva motsatta bestämningar, nämli-
gen 1) en tro af blott inteHectuel art, som icke har gerningar, och der-
före är död, samt 2) en tro af hufvudsakligen praktisk art, som har
gerningar, och derföre är lefvande. Den förra är med afseende på fräls-
ningen resultatlös, den sednare åter har menniskans rättfärdiggörelse till
resultat. Nu utsäger väl icke författaren direct, att den tro som, har
gerningar, är lefvande, men just deraf att han bestämmer den tro som
icke har gerningar, såsom död, följer nödvändigt, att den tro, som har
gerningar, är lefoande, och således är klart, att författaren med gerningar
icke förstår något främmande tillskott till tron, något olikartadt ele-
ment, som ingår med tron en blott yttre förening, utån tvärtem de
nödvändiga yttringarne af tron såsom lifskraft. Men ehura tron efter
författarens åskådningssätt är den nödvändiga förutsättningen för ech
drifkraften till gerningar, så lägger han dock på dessa sednare ett så-
dant eftertryck, att han anser tron först genom dem kommen till full-
ändning, och det är ur denna synpunkt som han framställer frågan:
Afoaap Öö nordo fuöv övre SE Zerev sdmasödg; Hvilken betydelse
inlägger nu författaren i ordet sådsxeswIy? För besvarandet af denna
fråga är nödigt att först göra sig reda för ordets olika användning i det
bibliska språkbruket och derefter noga aktgitva på sammanhangets kraf.
Asxoasoör, som i det klassiska språkbruket har tvänne grundbety-
delser, nämligen 1) göra rätt mot någon (såsom motsats till ådssek»),
hvartill sluter sig betydelsen af det rättsliga friandet eller fällandet, och
2) hålla, förklara något för rätt ?), förekommer hos Septuaginta så-
som det nästan konstanta uttrycket för det hebr. pviygA 3) och i föl-
jande betydelser:
1) Endast misskännandet af detta stränga sammanhang mellan ifrågavarande af-
delning och det föregående kan föranleda en så godtycklig förmodan, att författa-
rens polemik skulle vara riktad mot en theoretisk läromening: Jfr Das nach-apo-
svolische Zettalter v. A. Schwegler, Töbingen 1848 1:sta B. s. 433.
2) Jfr Sehmid, Biblische Theologie s. 563 samt Jaeobitz’s och Seilers Grek.
Lex: utg. af Melin.
3) Någon gång öfversättes pa äfven med Äxasov ånogaivarv eller Jixarev
xoivarv; jfr Job 27: 5; Ordspr, B. 17: 15.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
