Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 Conrad Theodor Hjerpe.
fulla urval af materialier får tornet utseende af att vara hugget af en
enda sten !).
Såväl den gamla klippan, hvarpå tornbyggnaden uppföres, som den
deri uthuggva nya porten är Ö Ösög tov Jsoö, Ög IrasWg THG XTIVELG
avrov 7To0oysvésoregos åorsv, wore CvpkPovÅåov avrov yevbodaus TW raTob
täs xtiosws adrov. Huru denne före verlden existerande Guds Son ?)
förhåller sig till den historiske Guds Son (Christus), och huru denne
sednare åter förhåller sig till gudomsväsendet, framställes i liknelsen om
vingården (Sim. V: 2—6). En herre uppdrager åt en trogen tjenare
vården af sin vingård med befallning, att han skulle förse den med på-
lar. Tjenaren fullgör icke blott denna befallning, utan han omgräfver
äfven vingården och bortrensar ogräset från densamma. Glad häröfver
besluter herren i samråd med sin son.och sina vänner att till lön för
denna öfverloppsgerning göra tjenaren till medarfvinge med sin son.
Kort derefter skickar herren från en måltid flera rätter till tjenaren.
Denne utdelar allt, som han sjelf icke använder, till sina medtjenare.
Högeligen glad deröfver förnyar herren i samråd med sonen och vän-
nerna sitt förra beslut att göra tjenaren till medarfvinge med sonen.
Herren är den allsmäktige verldsskaparen, Sonen den före verlden exi-
sterande Guds Son, tjenaren den historiske Guds Son eller Christus,
vännerna de förstskapade englarne, vingården Guds folk, pålarne skydds-
englar, ogräset Guds tjenares öfverträdelser (ävoubos) och de från måltiden
skickade rätterna Guds lag. ’O öiög tov sov sig s5ovolav ucydAgv xelras
xal xvpsoryYTa, ÖTs O Fes TÖv ApTeöva Sqursvse, toUT Éors, TOV ÅaOv
öxTsoe, xed NaQédwxs Tu diw AVTOÖ xaid Vids xatboryse tovs AyyElovs år
adtrods toö svyrypgsiv avrovs. Kal avrös tåg äpoprlas Huov SxaFkprss
RoÅla xomwiäoas xal NOÅlovs xorovs fyrÅgxlös ovdeis yap Övvarus
Oxagfoaer äre xonov ÄH uOxdJov. Avros ovvy xadPaploas tåg änapg-
tlas to Åaov &desöev uvrots tåg Tolfovs tis lwis, dods avrots
Oörus äv Wxodounuivo; wc äv IE iris lidov un tywr utav iouoyniv iv favre.
Eqaiviro di I lidos os ix tis Nirpus byxexoluppuivos uovålsdos ydåp uoi döxer
eve. Lib. III: Sim. 1X: 9 jfr Lib. 1 Vis. III: 2.
?) Af stället Sim. IX: 1: OGéilw coi diikas öar doi fdebe to Äysov TO Nvsöua TO
lalioar ustå oov iv uopgä TIS ixxlnoias ixeivo yåe tönvevua ö vsös TOP
Feov kfotsv. hafra Gieseler (Kirchen Gesch. 1 B. 1 Abth. s. 152), Schwegler
(Das nachap. Zétalt. 1 B. s. 34) och Hilgenfeld (Zeitschr. f. wissensch. Theol 1
Heft. 3 s. 430) velat sluta, att för författaren Guds Son var identisk med den He-
liga Anda. En sådan slutsats torde dock vara för rask, då Sim. V: 2—06 en be-
stämd skilnad mellan Guds Son och den Helige Anda kan uppvisas. Författarens
christologiska specnlation är alltför flytande och obestämd, för att kunna gälla såsom
bevis, att han står på samma linea med flera af Epiphanius skildrade ebionitiska
sekter. s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
