Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 EH L. Rydin
med de constitutionella garantiernas ökade betydelse vunna klarare in-
sigt om betydelselösheten af konungens blotta personliga ynnest, har i
det offentliga lifvet uppfattningen af hvad som bör innefattas under
konungens rätt att göra nåd frigjort sig från misstag, som grundat sig
på begreppsförvexling i nu anmärkt hänseende. Osäkerhet om denna
rättighets omfång uppstår emedlertid från annat håll. Det förhållande,
som eger rum med hvarje regeringsbeslut, nämligen att den förmån, som
at någon förunnats, skulle genom ett beslut i motsatt riktning, vare
sig behörigt eller ej, kunnat honom betagas, har företrädesvis riktat
uppmärksamheten, då ett regeringsbeslut fattats, på den frihet, stats-
öfverhufvudet egde att efter godtfinnande i sista hand besluta, utan att
man tillika tagit i betraktande denna formella frihets lagbundenhet i
det constitutionella samhället. Denna regeringens maktfullkomlighet i
förening med den ansvarsfrihet, som tillkommer konungen såsom rege-
ringsmaktens innehafvare, framställer regeringen såsom ställd öfver la-
gen och uppväcker den föreställningen att regeringen, närhelst någon
förmenar sjg lida men af en lags bristfällighet, skall för den enskildes
räkning kunna af nåd, d. ä. af maktfullkomlighet tör det särskilda fallet
-upphäfva ett lagstadgandes förbindande kraft. Man anser konungens
rätt att göra nåd ej inskränkt endast till benådning af lagöfverträdare.
.Man anser att, då regeringen i ett fall eger tillintetgöra lagens fordrin-
gar och till följd af bevekande omständigheter göra intrång på lagskip-
ningens fridlysta område, samt således rättsordningens orubblighet måste
i et hänseende tåla undantag, sådant äfven i andra fall måtte kunna
ske. Man blir sålunda frestad att utsträcka nådens användning än
ytterligare, och helt naturligt är, att man sasom föremål för nad an-
ser äfven de fall, då afvikelse från lagen kan under särskilda förhal-
Janden på grund af rättsskäl medgifvas, nämligen då fråga blifver att
för ett särskildt . tillfälle befria en enskild från de fordringars full-
-görande, som lagen i allmänhet stadgar såsom vilkor för vissa rättig-
-beters erhållande. eller åtnjutande (dispensatio), äfvensom ock, då af an-
.nan orsak än rättskränkning, en rätt, som enligt lagens stränga fordran
blifvit upphäfd , .behöfver återställas (restitutio). Exempel finnas ock
,derpå att regeringen . beviljat dylika formåner ”af gunst och nåde” !).
Som emedlertid dessa båda sätt att förekomma eller afhjelpa de rätts-
förluster och lidanden, hvaraf enskilda hotas eller drabbats, endast
kunna på. objectivt giltiga grunder (justa caussa), enligt stadgade rätts-
grundsatser, ej på blott subjectiva skäl tillåtas, så bvarken kunna de
!). Jfr Naumann. Sveriges .Statsförfattningsrätt 2 Band. 1 häft. sid. 137
not. 6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
