- Project Runeberg -  Upsala Universitets Årsskrift / 1861 /
4

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

4 H. L. Rydin

samt, att afvikelse från lag eger rum, och & andra sidan från undan-
tagslagar, med hvilka den har det gemensamt, att den utgör en wmodi-
fication af i en namngifven lag innehållna föreskrifter. Skilnader från
restitution och nåd bestär deruti, att dispensation afser någon ännu ej
inträffad händelse samt att förekomma en hotande rättsförlust, i mot-
sats till restitution och nåd, som afse något förflutet och att undanrödja
en redan inträdd rättsförlust. Från undantagslag skiljer sig dispensa-
tion eller lagundantag derutinnan, att denna icke såsom undantagslagen
utgör en del at lagstiftningen. Dit räknas sådana modificationer af
allmänna lagar eller förordningar, som från dessa söndra sig, såsom
särskilda lagar för vissa klasser af personer, vissa slag af ting eller
rättsförhållanden (speciallagar, privilegier); de kunna äfven inskränka
sig till en viss individ eller individuelt ting och fortfara att vara lagar,
nämligen så snart det förpligtande, som i lagen innehålles, medför in-
skränkning i andras rätt, (personliga privilegier, såsom patenter, privi-
legier för skrifters utgifning, Apotheksprivilegier). Till lagundantag öf-
vergår undantagslagen först da lagmodificationen afser ett särskildt fall
och ej medför inskränkning i någon annan enskild persons rätt.
Meddelandet af dylika undantag har städse varit öfligt och kom-
mer äfven att så förblifva, men i den mån, som samhällsförhållandena
ordnas och styrelsen blir alltmer lagbunden, blifver dispensationsrätten
allt regelmässigare bunden af bestämda lagar. Dertill syfta bestämmel-
serna i åtskilliga länders grundlagar, så t. ex. Danmarks, som i $ 32
medgifver konungen rätt att dels omedelbart, dels genom vederbörande
offentliga myndighet meddela sådana undantag från gällande lagar, som
till följd at dittills gällande reglor varit i bruk, medan Norges grundlag
genom förbudet i $ 95 att bevilja dispensationer, så snart den nya all-
männa lagen trädt i kraft, åsyftar att i densamma bör upptagas alla
de fall, då dispens får ega rum, och att den skall vara eljest otillåtlig. I
våra grundlagar nämnes ej vare sig förbjudande eller befallande något
om någon dispensationsrätt. Som emedlertid en dylik makt är konun-
gen i särskilda lagstadganden utom grundlagarne medgifven, måste denna
rätt anses vara till, och då några positiva gränser ej äro för densamma
uppdragna, måste den anses innefattad under konungens allmänna rätt
och skyldighet att vidtaga de åtgärder, som han anser rikets sannskyl-
diga nytta fordra, och sålunda behörig, så länge den ej gör något in-
trång på den af konungen ensam ej beroende lagstiftningens område.
Dess historia i Sverige sammanfaller med utvecklingen af den ekono-
miska lagstiftningen. Första gången, denna rättighet finnes uppmärk-
sammad såsom föremål för laga bestämning, är i den konungamakten
inskränkande konungaförsäkran, som förelades Gustaf II Adolf, der samma

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:40:18 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uuarsskr/1861/0288.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free