Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 H. L. Rydin.
saken må alldeles nedläggas eller med ransakningen fortfaras; en rät-
tighet, som ännu anses tillhöra konungamakten och hvars behörighet ej
kan annat än ur den giltighet, nämnda Kongl. bref erhållit af konun-
gens benådningsmakt, förklaras. Att meddelande af amnesti i ett brott-
mål, som ej ännu blifvit utredt eller bragt till slutlig dom, ansågs in-
begripas under denna rätt, visa de erbjudanden deraf, Gustaf III gjort
i Anjala-affären. Då rättigheten att ”göra nåd” före vårt nu gällande
statsskick ansågs innefatta abolition och amnesti i hela sin utsräckning,
bör ej heller finnas något hinder för regeringen att, då statsskäl vid
något utomordentligt tillfälle sådant bjuda, äfven fortfarande meddela
sådan nåd. I afseende på vidsträcktheten af benådningsrätten i brott-
mål bar ingen inskränkning egt rum i nu gällande grundlag, jemförd
med 1772 års Reg.-form, tvärtom är den utsträckt till alla slags brott.
Den inskränkning af konungens myndighet, som skett, rör konungens
rätt att allena d. v. s. utan rådgifvares hörande besluta nåd. Konun-
gen är nämligen af $ 25 förbunden att öfver nådeansökningar höra
Statsradet och Högsta Domstolen. ’Amnesti har efter 1809 beviljats,
ehuru först, sedan dom fallit, t. ex. för statsförbrytare genom K. F.
20 Oct. 1834, men dess beviljande äfven före domen bjuder nödvändig-
heten under vissa fall t. ex. för upprors stillande. Ordet nåds ursprung-
liga betydelse af ro, stillhet, visar jemväl att amnesti, som har en lik-
nande egentlig betydelse, (förgätenhet), bör under nåd inbegripas.
Att i allmänhet amnesti och abolition enligt uppfattningen i främ-
mande länder anses inbegripna under benådningsrätten visar t. ex.
Preussens grundlag, Art. 59, der man ansett sig böra i afseende på den
konungen medgifna benådningsrätten uttryckligen stadga den inskränk-
ning af abolition och amnesti, att redan påbegynta ransakningar endast
kunna genom en lag afbrytas. Stadgandet hade varit obehöfligt, om
ej amnesti och abolition ansetts höra under benädning. Danska grund-
lagen $ 31 tillerkänner konungen att ”benaade og give Amnesti”, för att
uttrycka, hvilken utsträckning tillkommer begreppet nåd. Belgiska grund-
lagen Art. 73 har ej begagnat sig af ordet nåd för att uttrycka konun-
gens rätt att upphäfva och mildra straff, för att ej möjligen konungens
makt härutinnan skulle kunna taga för stora dimensioner. I Norges
grundlag $ 20 är till förekommande af benådningsrättens användning
till att afbryta en begynt rättegång uttryckligen stadgadt, att konun-
gen ej eger benåda förbrytare, förrän Höjeste Rets dom fallit. När
nu således nåd inbegriper under sig amnesti och abolition, och in-
skränkning i nåderätten ej hos oss finnes stadgad, samt användning af
nämnda slag af nåd kan för vissa utomordentliga fall vara af behofvet
påkallad, finnes ej skäl att frånkänna konungen rätt dertill. Icke heller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
