Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36 : H L Bydip
utan Ständernas samtycke af konungen medgifvas. Härjemte bar den
närmare bestämningen af restitution och dess inskränkning till ära
och förverkadt gods uttryckligen angifvit i hvilka fall en restitution,
som behöfs, sedan straffet inträdt, får ega rum. Klart är sålunda t. ex.
att restitation i det embete, som den sakfällde förlorat, ej kan ske,
sedan det straff begynt, som medfört embetsförlusten, utan beror möj-
ligheten af dess återvinnande på huruvida de embetet rörande be-
fordringslagarne tillåta honom att såsom By sökande kunna komma
i fråga.
Gå vi nu till betraktande af omfånget af konungens benådnings-
makt vid hänsyn till ett genom laga kraftvunnet utslag ådömdt straff,
måste konungen tillerkännas rätt att, så väl före början af straffets
verkställande, upphäfva det, vare sig i dess helhet (fullständig be-
addnsing) eller till en del, eller ock förvandla det i ett lindrigare, som
äfven, ofter det straffets verkställighet begynt, afkorta, mildra eller upp-
häfva återstoden. Hans makt är i detta hänseende endast begränsad
af de inskränkningar, som i grundlag i sådant afseende kunna finnas
stadgade. Till följd häraf far han i kraft af stadgandeti R.F. 103 och
106 $$ ej åter insätta en ledamot af Högsta Domstolen eller ett Stats-
råd i rikets tjenst i allmänhet eller i ett visst embete, sedan Riksrätt
dömt en sådan embetsman obehörig att i statens tjenst i ett eller an-
nat hänseende nyttjas. Som konungen är i förevarande hänseende be-
röfvad rättighet att göra nåd, är klart, att konungen ej eger att genom
amnesti- eller abolitions-decreter gripa in i Riksrättens verksamhet, ej
heller efter det dom fallit, under något amnesti-decret hänföra dem,
som blifvit af Riksrätt på ofvanangifna sätt dömda. På samma sätt
är konungen vid straffs förvandling förpligtad att ej ådöma andra, än
sådana, som domstol eger ådöma. I annat fall skulle benådningsrättens
utöfning komma i strid med den i R.F. & 16 uppställda fordran , att in-
gen må till lif, ära, personlig frihet eller välfärd förderfvas i annat
hänseende, än hvartill han kan blifva lagligen förvunnen eller dömd.
För så vidt emedlertid som grundlagarne ej ålägga konungen någon sär-
skild förpligtelse, är konungen oförhindrad att ej mindre upphäfva straf-
fet än förändra så väl straffets grad, som dess art och med ett ord ut-
sträcka sin nåd från mildring eller afkortning af straffet till fullständig
straffribet och detta vid alla slags brott och i afseende på alla slags
straff från och med böter ända till dödsstraff. — Hvad angår den sär-
skilda art af nåd, som lejd innebär, är den ej sedan frihetstidens stats-
skick upphäfdes i våra grundlagar konungen uttryckligen tillerkänd,
men måste anses tillhöra benådningsrätten, ty den omtalas i allmän lag;
numera, sedan M.B. 26 cap. blifvit medelst Kongl. Förordningen den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
