Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 G. K. Hamilton.
såsom föreställande varor. En vara är nämligen en frambringad produkt,
tjenlig att tillfredsställa något visst menskligt behof och efterfrågas med
afseende på denna dess tjenlighet. Det ämne åter som föreställer for-
dran efterfrågas icke med afsende på dess tjenlighet till något specielt
behof, utan för erhållande af rättighet till utbekommande af ett värde-
belopp i hvilken vara som helst. Bytesmedlet behöfver således icke
nödvändigt bestå af en vara, ehuru visserligen äfven en vara kan re-
presentera en sådan generell rättighet. Det föreställer icke heller nå-
gon vara, så vidt som det skall förebygga den olägenhet, som gifvit
anledning till dess uppkomst. Denna bestod nämligen just uti omöjlig-
heten att lemna vara mot vara och uti behofvet att i stället lemna
rättighet till uttagande af ett lika värdebelopp utan begränsning till
någon viss vara.
Genom användningen af bytesmedlet sönderdelas således bytesför-
rättningen i tvenne delar, försäljning och köp, af hvilka hvardera en-
ligt Say’s bekanta uttryck är ett halft utbyte (demi-échange). Här
framstår den väsentliga skillnaden emellan köp och byte. Vid köp
lemnas å ena sidan ett värde med vissa concret bestämda egenskaper,
å den andra en allmän rättighet att erhålla hvilken vara som helst.
Vid byte åter lemnas å båda sidor qvantiteter af alldeles samma slag,
om ock med olika egenskaper. Vid försäljning och köp sker varnom-
sättningen genom ett gemensamt medium på grund af varornas likhet
med ett gemensamt tredje, vid utbyte åter jemföras två förnödenheter
med afseende på alla de omständigheter som inverka på deras värde
omedelbart med hvarandra !).
Till yttermera förtydligande af det begrepp, som vi funnit i by-
tesmedlet vara det väsentliga kunna vi tänka oss en mekanism, i hvil-
ken bytesmedlets syssla fullkomligt förrättades utan något yttre för sig
löpande tecken, föreställande fordran. Det är endast genom afskiljande
af allt oväsentligt som man kan komma till en fullt klar insigt i be-
!) Skillnaden emellan köp och byte, och om ett byte af vara i vara
borde anses såsom köp, var en fråga som hos de Romerska juristerna lifligt
förhandlades. I 150 år utgjorde den en liflig tvistepunkt emellan Procule-
janerne och Sabinianerne, af hvilka de förre påstodo köp vara väsentligt olika
med utbyte, de sednare åter påyrkade deras väsentliga likhet Genom
Diocletianus och Maximianus samt slutligen Justinianus (Inst. L. UL c 24)
afgjordes striden i öfverensstämmelse med den första åsigten, hvilket också
är riktigt, ehuru det anförda skälet synes något hårdraget, ”att nämligen
vid utbyte man aldrig kan se, hvilket som har blifvit köpt och hvilket som
blifvit såldt, hvilket som är priset på det andra; samt att det är stridan-
de emot förnuftet, att hvardera varan skall anses såsom såld och hvardera
utgöra den andras pris.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
