Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om Penuingar och Kredit. 21
rotfästa sig. Der detta åter är fallet, inses lätt hvilka stora fördelar
deraf kunna tillskyndas det samhälle, som deraf förmår begagna sig. Dels
vinnes derigenom större beqvämlighet, då nämligen hvarje vara, äfven
den mest värdefulla, för större värdens omsättande blir ovig och jem-
förelsevis svårare att röra sig med, än ett blott tecken, hvars volym
icke behöfver ökas, huru stora värdebelopp det än skall föreställa;
dels frigöres härmed den vara som eljest med nödvändighet skolat vara
bunden i fordringstecknet och kan användas för samhällets behof; dels
kan slutligen under vissa omständigheter samhällskapitalet härigenom
vinna en behöflig förstärkning.
Den utredning af bytesmedlets begrepp, som vi förehafva, skola
vi nu afsluta med en kort undersökning om hvad som i hvarje sam-
hälle bör hänföras dertill. Massan af bytesmedel i ett samhälle utgöres
tydligen af sammanräknade beloppet af de bytesmedel, hvaröfver det
eller dess medlemmar kan förfoga. Detta belopp åter består af hvarje
persons löpande fordringar utöfver hans egendom i varor, af allt, som
medför makt att med bibehållande af öfrig egendom tillbyta sig annat.
Detta belopp kan indelas dels efter beskaffenheten af de yttre tecken,
som föreställa fordran, dels efter fordringarnes olikhet i afseende på
rättigheten att utkräfva dem; således, dels i 1) varor som föreställa
forrdringar (mynt) och 2) löften om betalning, som icke äro fästade vid
någon vara (kreditmedel), dels i 1) omedelbart förfallna fordringar, hvil-
ka enligt det gängse språkbruket kunna kallas penningar i inskr. bem.
(mynt, banksedlar m. m.) och 2) fordringar som först efter någon tids
förlopp kunna utkräfvas (obligationer, skuldsedlar, vexlar m. m.).
Då den förra indelningsgrunden rättar sig efter fordringsbevisens
yttre beskaffenhet, och vi just söka hvilka yttre bevis tillhöra bytes-
medlet, följa vi den och uppställa således af bytesmedlet följande klasser:
1) De varor som begagnas såsom bytesmedel, ett lands guld-, silfver-
och kopparmynt; 2) Ett lands kreditmedel, a) Löpande skuldsedlar, deri
inbegripna banksedlar, b) Löpande invisningar och vexlar, e) De hos
banker eller andra inrättningar insatta medel, d) Enskilda fordringar
utan yttre form och e) Enskilda personers kredit.
Att det klingande myntet ingår i bytesmedlet synes icke tarfva
någon utveckling. Dock bör anmärkas att det s. k. kopparmyntet, som
egentligen består af en i vissa proportioner blandad ”myntmetall”, ehu-
ru af något eget värde, likväl i myntsystemet allmänligen öfverskattas
och derföre till stor del kan sägas tillhöra den andra hufvudklassen,
såsom ett slags mynttecken.
Att alla löpande reverser hänföras hit, torde öfverraska en och an-
nan, som icke tillfyllest besinnat, att någon väsentlig skillnad emellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
