Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om Penningar och Kredit 88
rike öfverlemna det rent techniska af myntningen åt enskilda, som å-
taga sig att på vissa vilkor och på det af staten bestämda sätt bedrif-
va myntningen. Denna kan emellertid af lätt insedda orsaker aldrig
ske med sådan noggrannhet, att icke någon skillnad i halt och vigt
emellan olika mynt af samma slag ju kan förekomma. Det ”remedi-
um”, som i följd häraf allestädes måste tillåtas, bör naturligtvis vara
så litet som möjligt !).
Som nötningen och förslitningen af mynt under deras circulation
är ganska betydlig, måste åtgärder vidtagas för de förslitna myntens
ersättande. Så länge de blott behöfvas för rörelsen inom landet, och
der gälla såsom lagligt betalningsmedel, kunna de fortfara att löpa
fastän de äro försämrade. Men um behof af utförsel uppstår, faller
kursen på det sämre myntet, och detta återverkar inom landet. Denna
olägenhet kan förebyggas antingen, så som i Sverige sker, genom deras
invexling efter benämningen vid statens myntverk, eller ock genom
stadgandet att intet mynt i större betalningar må gälla annat än efter
vigt. Detta sednare skulle likväl låta förlusten falla på vissa enskilda,
då den deremot genom statens öfvertagande deraf blir rättvisare för-
delad på alla.
3. Historisk öfversigt af Svenska myntväsendets utveckling 2).
Likasom de flesta länders mynthistoria, så är äfven det Svenska
myntväsendets historia egentligen en historia om på hvarandra följande
myntförsämringar. Utan att ingå i alltför vidlyftiga detaljundersöknin-
gar, vilja vi här blott upprita denna historias allmänna grunddrag.
På samma sätt som annorstädes, användes äfven i Sverige de ädla
metallerna i utbytet ursprungligen efter vigt. Den högsta vigtenheten
eller Marken blef också den högsta räkneenheten, ifrån hvilken de
smärre myntenheterna utgingo och städse bibehöllos i samma underaf-
delningar oaktadt alla inträffade förändringar i vigt och finhet. Pen-
ningemarken indelades sålunda alltid i 8 ören — hvardera 3 örtugar —
i 24 örtugar — hvardera 8 Svenska, 16 Götiska penningar — och 192
!) Remedium i vigt är i Sverige bestämdt till 0,003 för 1 Specie, 0,004 för
2 Specie, 0,007 för Riksdulers- och Femtio-örestycken, 0,010 för 25 örest.
och 0,015 för 10 örest pr skålp. I finhet är remedium för alla myntsorter 0,003.
2) Jfr J. J. Nordström: Bidrag till penningeväsendets historia i Sverige
intill Kon. Gustaf I:s tid; J. Hallenberg: Om mynt och varors värde under
Konung Gustaf Ls regering; Agardh och Ljungberg: Försök till Statseko-
Bomisk Statistik öfver Sverige; 4. A. v. Stiernman: Samling af Kongl Bref
m. m.; F. B. v. Schwerin: Bidrag eto. m. fl.
5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>