Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om Penningar och Kredit. 49
på allehanda olikartade sätt besparingarne, stora och små, och utlem-
nas åter i form af lån eller genom diskonteringar till andra som be-
höfva dem, men antingen af enskilda icke skulle fått förtroende eller
ock icke påträffat dem som haft besparingar, eller om de gjort det,
som haft besparingar afpassade efter deras behof, kunnande de oftast
hvarken uttaga kapital som äro för små eller erhålla dem som äro för
stora. Åfven i detta afseende är kreditens inverkan på kapitalerna ge-
nom ett ökande af deras verksamhet fullt jemförlig med ett verkligt
ökande af deras belopp. Att den verksamt bidrager äfven till ny ka-
pitalbildning, inses lätt, om man tager i beräkning dels sannolikheten
deraf, att den genom kapitalernas användande uppkomna vinsten skall
komma att i sin ordning blifva kapital, dels det inflytande som lätt-
heten att fördelaktigt använda besparingar måste hafva på ökandet af
deras belopp. Genom emottagandet och förräntandet af äfven de min-
sta besparingar äfven för den kortaste tid, måste uppkomma en större
eggelse till besparing.
Efter denna allmänna teckning af kreditens tvenne hufvudarter,
skola vi emellan dem anställa en kort jemförelse till ytterligare åskåd-
liggörande af det för dem gemensamma och för hvardera olika.
Både det som hufvudsakligen sker genom utlemnande af produkter
emot en framtida betalning (utborgning), och det som eger rum vid ut-
lemnande af nybildade kapitalbesparingar emot ett framtida återställande
(waelåning) har sin grund i förtroende till emottagarens redlighet och veder-
häftighet; men i det första fallet eger förtroendet hufvudsakligen rum emel-
lan personer, som sjelfva vilja använda kapitalet och blott åstunda förän-
dra dess form. De kunna utan afsaknad afstå det i den yttre gestalt som
det hos dem antagit, i hvilken de ej vidare deraf kunna begagna sig,
och utbyta det derföre emot kapital i annan fördelaktigare skepnad.
Alla dessa äro hvar efter annan hvarandras förläggare, gifva och er-
hålla kredit. Och hvarenda af dem sättes derigenom i stånd att mång-
dubbla de operationer som han med det honom tillhöriga kapital en-
samt skulle kunna utföra. Han behöfver icke låta sitt företag stå stilla
under det han afvaktar att försäljningen af det redan frambringade skall
återställa honom kapitalet i den för hans ändamål nödvändiga formen,
och han kan genom mångfaldigandet af operationerna på hvarje sådan
åtnöja sig med en mindre vinst, af hvilket allt förbrukaren — hvilken
representerar det slutliga samhällsintresset — på det hela drar fördel
genom rikligare och billigare tillgång. Det andra slaget af kredit åter
eger rum emellan olika klasser af personer, emellan de vanligen s. k.
kapitalisterna å ena sidan och företagsgifvarne å den andra; och deri-
genom sker en öfverflyttning ifrån sådane, som icke för egen räkning
7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
