Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om Penningar och Kredit. 59
ock om omsättningsmedlet, hvars verksamhet just såsom medlande emellan
arbetaren och den som behöfver arbetet är mera än eljest oundgänglig,
emedan ju arbetarens produkt icke tål att bevaras och endast i små
portioner kan lemnas. I förhållande till honom är ett af penningen ej
förmedladt utbyte knappt tänkbart. För honom är derföre i det mera
utvecklade samhället en verklig lifsfråga, om kredit der finnes eller icke,
och om genom krediten ett billigare och mera universellt omloppsmedel
framkallas, hvar och när helst det behöfves; eller om i brist på det
metalliska omsättningsmedlet rörelsen skall stanna af, och han sakna
arbetsförtjenst. Oaktadt det, i följd af det ringa förtroende arbetaren
kan vinna, är ganska sällan som han omedelbarligen för sig sjelf kan
anlita krediten, och då oftast med fast otrolig uppoffring och endast
de ofullkomligaste slag deraf, så är det således ganska visst, att hans
ställning blir ganska olika, allt efter som krediten i ett land blomstrar
eller är vacklande. Det behöfves vid jemförelse emellan olika länder
icke lång undersökning för att finna arbetarens ställning bättre eller
sämre, allt efter som krediten i dem är mer eller mindre utvecklad eller
saknas. Eller om man ännu åskådligare vill fatta kreditens verknin-
gar på arbetaren, så må man då betrakta samma land, helst ett så-
dant som kunnat en gång begagna sig af krediten, i olika tidpunkter,
då förtroendet är allmänt eller när det sviker. Blotta beskrifningen på
de lidanden som den Engelske arbetaren under tider af bristande kre-
dit och stängda verkstäder måste genomgå, kan komma en att rysa af
fasa, på samma gång som det icke låter sig förnekas, att den Engel-
ske arbetaren under affärernas jemna gång och inflytandet af de i Eng-
land utbredda kreditvanorna på det hela taget är den bäst lottade i
hela Europa. Samma sakförhållande kan äfven på ett annat sätt fram-
ställas. Arbetarens bättre eller sämre ställning beror väsentligen på
tillgången af kapital. Kapitalet söker för sin användning arbetaren,
arbetaren åter, för möjligheten att arbeta, kapitalet. Produkten är re-
sultatet af bådas samverkan, ty ett arbete utan kapital finnes knappt,
på hvilken låg mensklig odlingsgrad det än skulle sökas. De bestämma
ömsesidigt hvarandras pris; är tillgången på arbetare större i förhål-
lande till kapitalen, minskas arbetets andel i produkten d. ä. sjunker
arbetslönen ; är åter kapitaltillgången större, stiger den. Nu har kre-
diten enligt det ofvan sagda den verkan, att effectivt öka tillgången på
kapital genom mångdubblande af dess verksamhet. Då är det också
klart att krediten verksamt skall bidraga till förökandet af arbetarens
andel, hvilket också sker genom räntans fall. Men den som använder
kapitalet — blott ett annat slags arbetare — förlorar ej derpå, tvärt-
om kan äfven han vinna, emedan han med ett mindre eget kapital
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
