Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om Penningar och Kredit. 61
tillfälliga olägenheter. Tänker man väl på att stänga hafvet för
seglare af fruktan för de klippor hvarmed det är öfversålladt, och de
skeppsbrott, hvilkas skådeplats det dagligen är. Men man öfverdrifver
mycket dessa faror och ännu mer man misstar sig om deras upphof”,
som mindre är att söka i krediten sjelf och de allmänna lagar som
styra densamma, än i de reglementariska föreskrifter, med hvilka man
bundit kraften af de naturliga lagarne derför, försvagat några, onatur-
ligt uppdrifvit andra i brist på deras naturliga motvigt. Man omflyttar
med klumpig hand de vigtigaste delarne af en sinnrik mekanism och
väntar att den fortfarande skall gå — eller — man eldar på ångan och
sätter sig på den väl tillbommade säkerhetsventilen, troende sig så
kunna förekomma samma fara, som just framkallas. Vi skola emeller-
tid upptaga och redogöra för dessa faror, vare sig verkliga eller inbil-
lade, vare sig att de härflyta ifrån krediten sjelf eller orätt tillskrifvas
densamma.
1. Krediten medför stegrad förbrukning.
Genom krediten sker, såsom vi veta, i stor skala öfverflyttning af
kapital inom samhället, och derigenom påskyndas deras förbrukning för
deras skyndsammare återställande. Under sin verksamhet måste de
nämligen alltid förbrukas. Det är således alltid tillika makten att för-
bruka, som med kapitalet öfverflyttas. Dervid kan icke a priori någon
skillnad göras, om förbrukningen sker ändamålsenligt eller icke, om
det företag hvaruti kapitalet skall nedläggas skall bära sig eller icke,
eller ens om förbrukningen skall ske reproductivt eller icke. Likasom
krediten skapar nya kapital, så är det ock möjligt för densamma att
tillintetgöra dem genom deras användning annorlunda än såsom kapital,
eller ock att den i samhället nödvändiga proportionen emellan fritt och
bundet kapital rubbas genom det frias allt för bastiga förvandling till
bundet. Kreditaftalet hvilar, såsom ofvan är sagdt, på den grund, att
den som genom kredit kommer i besittning af vissa tjenster eller varor
under den tid som är honom lemnad och under deras förbrukning skall
åter frambringa deras värde jemte värdet af den tjenst som består i deras
lemnande. Möjligheten af att denna grund kan i vissa fall alldeles
saknas eller ej blifva fast, är klar. Det kan hända, att krediten blott
lemnar medlen till ett oförnuftigt slöseri eller att de lemnade kapita-
lerna uppslukas i öfverdådiga eller illa beräknade företag. Likasom
den lemnar nya tillgångar åt den driftige och företagsamme närings-
idkaren, så kan derigenom till en tid äfven underhållas slösaren eller
vinglaren, som ej fråga efter, om de lefva på andras bekostnad. För
att taga ett exempel som ligger nära till hands, så är det möjligt att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
