- Project Runeberg -  Upsala Universitets Årsskrift / 1861 /
135

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Om Penningar och Kredit. 135

kommas genom utsläppande af en sådan mängd sedlar, att hvarje rdr
bland dem ej kan köpa mera än som verkligen motsvaras af ett öre.

8) Det klingande myntet utgör alltid ett bevis på ett efter dess
eget inre värde fullt bestämdt helopp af genast förfallen fordran på icke
utbekomne tjenster och emottages derföre öfverallt efter detta belopp.
För att banksedeln skall vinna samma mottaglighet fordras likaså, att
den lyder på ett visst bestämdt belopp och att detta skall kunna ut-
bekommas genast; ty om någon tid skall förflyta, innan fordrans be-
lopp i mynt kan utbekommas, måste dess värde vara beroende af den
större eller mindre skillnad, som kan ega rum emellan presterandet af
ett belopp genast eller efter en tids förlopp; och skall alltså variera
efter olikheter i förfallotiden samt förändringar i räntefoten. För att
en i framtiden utfästad fordran skall kunna förmedla utbyten i det när-
varande, måste den först diskonteras eller återföras till sitt närvarande
värde, hvilket medför svårigheter, som förhindra dess allmänna gång-
barhet. En hufvuduppgift för bankväsendet är just att underlätta ett
sådant återförande; men dervid måste naturligtvis de löpande fordrings-
bevis, med hvilka diskonteringen verkställes, vara genast förfallne och
bestå, antingen i mynt eller i sedlar, ställda på betalning vid anfordran.
Denna omständighet har jemväl ett ganska vigtigt inflytande på be-
gränsningen af bankens sedelområde. Om sedlar komma derutom eller
så långt bort, att någon tid måste förflyta innan betalning för dem
kan erhållas, så kunna de ej längre löpa på samma sätt som förut,
utan måste lätt vara utsatta för en förminskning i värde, motsvarande
den tid och kostnad, som inlösningen medför. De skola derföre snart
försvinna ur rörelsen och föras till närmaste bank, för att erhålla bytes-
medel, som utan reduction äro löpande. Vanligen träffas derföre öfver-
enskommelse emellan bankerna att emottaga och invexla hvarandras
sedlar, hvarefter de upptagna sedlarne dem emellan utbytas. Som emel-
lertid i alla fall sedlar, som komma utom bankens egentliga verknings-
krets, på detta vis oförtöfvadt dragas ur rörelsen, följer deraf ett be-
stämdt hinder för bankerna att derutöfver utsträcka sin sedelcirculation;
och ju flera banker som uppstå, desto mera omöjligt blir det för en
eller flera ibland dem att drifva sedelrörelse i missförhållande till sina
tillgångar !).

!) Då sedlars omedelbara inlösen, vid anfordran, nu blifvit framställd så-
som ett vilkor för deras circulation, bör likväl tillika nämnas, att detta
vilkor, som är härledt ifrån förhållandet, att sedlarne derförutan icke all-
mänt emottagas, till en del bortfaller, om sådant emottagande till deras
värde af andra orsaker, såsom vana dervid m. m., ändock eger rum. Detta
vilkor är derföre mera nödvändigt för sedlarnes bringande i circulation än

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:40:18 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uuarsskr/1861/0453.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free