- Project Runeberg -  Upsala Universitets Årsskrift / 1861 /
137

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Om Penningar och Kredit. 137

sakligen beroende på det större förtroendet till en större anstalt, än
till enskilda. I en bank försiggår ett ständigt utbyte af fordrings-
bevis. Å ena sidan lemnar den som anlitar bankens biträde sin skuld-
sedel, åtföljd af för banken tillfyllestgörande säkerhet, ä den andra lem-
nas honom i utb:.> skuldsedlar hos banken, hvilka i rörelsen bättre
kunna användas, emedan de äro genast förfallna och ingifva större för-
troende. Efter hand och i den mon bankens fordringar blifva förfallna
till betalning, skola medel inflyta till ett belopp, fullt motsvarande de
utgifna förbindelserna. De i bankens ”portfölj” förvarade säkerheterna
skola alltså på det hela taget lemna medel till sedlarnes inlösen. Men
dels måste likaväl vid sedlar som vid de egentliga depositionerna ban-
ken med anledning af skillnaden i förfallotiden emellan bankens for-
dringar och skulder ständigt hålla ett belopp i beredskap för att kunna
hålla löftet om sedlarnes betalning vid anfordran, dels måste banken
för att ingifva allmänheten större förtroende, än hans kunder ega, er-
bjuda en större säkerhet än dessa, hvilken säkerhet alltså måste bestå
i något annat än ”portföljen”.

För det första ändamålet mäste alltså banken hålla en contant
kassa tillräcklig att bestrida inlösningen. Då det är en möjlighet, att
ingen annan sedelinlösning begäres af banken, än för större sedlars
fördelning i smärre eller i mon af de äldres förslitning, i hvilka begge
fall de kunna inlösas med andra banksedlar, och att alltså inlösnings-
kassan icke alls tages i anspråk, så är det klart, att någon bestämd
proportion emellan sedelemissionen och vexlingskassan icke kan på för-
hand bestämmas såsom nödvändig, utan endast erfarenheten kunna
lemna upplysning om hvad som på hvarje ställe dertill kan behöfvas.
Vanligen antages dock den contanta kassan böra utgöra en fjerdedel
af sedelemissionen. Ju mindre denna contanta kassa behöfver vara,
desto större är naturligtvis bankens vinst på sedelrörelsen; och detta
är af synnerlig vigt för sedelemissionens begränsning i följd af bankens
eget intresse, emedan, om för stort belopp sedlar blifvit utsläppt, det
öfverskjutande beloppet genast återkommer och uttömmer den contanta
kassan. För full säkerhet i dessa hänseenden bör banken utom den
contanta kassan, som likväl i detta fall något kan minskas, i reserv
hafva en sedelbeloppet någorlunda motsvarande summa i sådana säker-
heter som genast kunna realiseras, såsom räntebärande obligationer
m.m. Dessa utgöra ock den bästa säkerhet som kan ställas för att
hos allmänheten skaffa banken det förtroende som för den är så ound-
gänogligt. Allmänheten eger då för sina sedlar en dubbel säkerhet, 1)
uti bankens fordringar, hvilka nödvändigt till beloppet skola motsvara
de utsläppta sedlarne, såvida banken icke för egen räkning inlåtit sig

18

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:40:18 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uuarsskr/1861/0455.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free