Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om den hvita blodoellen. 17
uppträder. Derför finner man också alltid inom de väfnader, der en
liflig nybildningsprocess försiggår, celler af alla utvecklingsgrader, de
flesta, åtminstone de större och äldre, innehållande nästan constant
mer än en kärna.
En sådan delning af cellkärnan eger likväl icke alltid betydelsen af
en börjande cellförökningsprocess. Den kan äfven hafva betydelsen af
kärnans sönderfallande, vare sig såsom en början till cellens upp-
lösning vid upphörd function, eller såsom: en öfvergång till en högre
speciel function, hvilken, såsom förut är antydt, står i samband med
kärnans försvinnande. Ett sådant kärnans sönderfallande finner man
hos åtskilliga celler ega rum vid inverkan af vissa chemiska reagentier.
Af det föregående synes att cellkärnan spelar en vigtig och bety-
delsefull rol. Billroths ofvannämnda lära, enligt hvilken han tiller-
känner kärnan all den vigt och betydelse, all den verksamhet, som man
hittills ansett tillkomma cellen i sin helhet, tillfredsställer också phy-
siologiens fordran fullkomligt lika väl, som den orthodoxa cell-läran,
om man så far uttrycka sig, och medför i detta hänseende ingen egent-
lig våda för den nu rådande physiologiska föreställningens bestånd. Cell-
kärnan har enligt denna lära till alla delar öfvertagit cellens function,
och den enda förändring, som genom dess antagande skulle uppstå,
reducerar sig till cellmembranens utstrykande ur histologiens terminologi
såsom ett betydelselöst namn, saknande motsvarighet i naturen. Dock
torde det vara tvifvel underkastadt, huruvida hans åsigt kan ledas i
öfvertygande bevis; och svårligen skall deraf kunna göras en genomförd
tillämpning. Såsom det synes är tvärtom ett enda argument tillräck-
ligt att kullstörta densamma, nämligen det factum, att man kan bringa
en cell till bristning, så att innehållet utrinner och membranen isole-
lerad kan anatomiskt demonstreras.
Enligt den Schleiden-Schwann’ska cell-läran hörer den i cell-
kärnan förekommande kärnkroppen till cellens väsendtliga attributer.
Denna bildning synes dock ej, i likhet med kärnan, vara af någon vigt
för cellens uppkomst och utveckling. Den saknas ofta hos unga celler
och uppträder först, — en eller flere i hvarje kärna — vid deras fulla
utveckling och synes derföre antyda en längre avancerad utbildning af
elementet. Den förekommer dervid enligt Virchow normalt, men en-
ligt Leydig ej constant, och är i många fall endast en förtjockning af
kärnans vägg. Enligt Kölliker förekommer den företrädesvis i kärnan,
så länge cellerna ännu äro unga. I vissa fall har man funnit, att vid
bildningen af nya celler kärnans delning föregås af uppträdandet af
tvänne kärnkroppar i’densamma. Man anser tillfölje af dess chemiska
och optiska förhållanden att kärnkroppen-består af fett. Kännedomen
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
