Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om den hvita blodoellen. 21
sta sätten och ansåg sig efter sina iakttagelser kunna sluta, att all cell-
nybildning hos växterna sker inom förut existerande celler. Dock är
det ej sjelfva modercellen såsom sådan, som härvid utgör ett nödvän-
digt vilkor för uppkomsten af en ny. För Schleiden var sjelfva cell-
innehållet det enda nödvändiga såsom utgörande det blastem, hvarur
den nya cellen, utan medverkan af modercellen föröfrigt, uppkom. I
fråga om cellförökningen vid rotspetsarne sväfvade han också i ovisshet
om, huruvida de nya cellerna bildas i en utgjuten vätska eller inom
cellen 1). Föröfrigt ansåg han, att en cell kan utbildas i hvilken tjen-
lig vätska som helst, blott anlaget eller kärnkroppen finnes färdigt. För
ved-cellernas bildning ur cambium hyste han en från sin öfriga cell-lära
alldeles fristående åsigt. Dessa celler skulle nämligen uppkomma fritt i
cambium, på en gång, utan föregående kärnbildning o. s. v. Schlei-
den uttalade sålunda den åsigten, att cellnybildningen öfverhufvud sker
i modercellen. Hans flesta undersökningar i detta ämne gjordes också
på pollentubens och embryosäckens innehåll hos växter. Men då cell-
innehållet dervid för honom är allt, är det blastem, hvarur den nya
cellen spontant uppkommer, och den såkallade modercellens öfriga delar
ej medverka vid denna process, så ligger det antagandet nära till hands,
att en cellbildning kan ega rum hvarhelst ett sådant blastem än må
finnas. Det är genom detta betraktelsesätt som Schleiden med skäl
kan anses såsom upphofsmannen till läran om en fri cellbildning ur ett
blastem såsom en allmän grundsats. Det var under denna form, som
hans lära om cellbildningen af Schwann öfverflyttades inom zooto-
miens område.
Enligt den Schleiden-Schwann’ska celltheorien behöfves
först en bildningsvätska, ett blastem (eller cotyblastem), ur hvil-
ket först kärnkroppen utfälles och genom nya aflagringar af organisk
substans tillväxer till dess att kärnan är färdig och dess yttersta lager
förtätas till en membran. Aflagringen af ny organisk materia fortgår
sedermera utomkring kärnan; men som afsättningen härvid går lifligast
för sig i det yttersta lagret och det uti detta lager imbiberade blaste-
met afsätter nya partiklar mellan de i samma lager redan afsatta, så
vidgas detta lager och aflöser sig från det underliggande hvarigenom
en membran bildas, som höjer sig på ena sidan af kärnan alldeles
såsom ”glaset på ett ur”. Denna process förlade Schleiden, såsom
nämndt är, hufvudsakligen till innehållet i en cell; men Schwann gaf
läran en vidsträcktare tillämpning, i det han lärde, att den mellan
djurcellerna, t. ex. i brosket, förekommande intercellularsubstansen ut-
!) Anf. st. 8. 167.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
