Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 Frithiof Holmgren.
naden mellan detta nybildningssätt och vanlig celldelning består sålunda
blott i de afsnörda delarnes större antal, samt deruti att genom den
vanliga celldelningen modercellen försvinner, men här qvarstår såsom en
rest efter delningen. Detta cellförökningssätt är emelltid, såsom nämndt
är, sällsynt och till och med af somliga betvifladt.
Att gifva en närmare förklaring öfver orsaken till denna celldel-
nipgsprocess och de krafter, som dervid verka, låter sig för närvarande
icke göra. Kölliker betraktar kärnorna dervid såsom ett slags at-
tractionscentra och ställer afsnörningen af celldelarne i samband med
ett slags contraction af cellinnehållet, hvartill impulsen utgår från kär-
nan, och hvari membranen endast passivt deltager. En sådan cellinne- ’
hållets contractilitet har man på sednare tider funnit hos åtskilliga cel-
ler från olika ställen och i allmänhet hos sådane, der man kan förut-
sätta en större grad af lifaktighet och reproductionskraft, såsom hos
encelliga djur, åtskilliga äggceller, unga celler från organer der en lif-
ligare nybildning eger rum o. 8. v.
I denna cell, hvars sammansättning och bildning i korthet blifvit
vidrörda har vetenskapen funnit den enhet kring hvilken histologiens
hela system vänder sig. I äggcellen ligger fröet till den blifvande or-
ganismen. Denna cell multiplicerar sig genom delning, och allteftersom
den nya organismen utvecklar sig, — öfvergår till högre och högre
form af lif, — förändras äfven de nybildade cellerna till gestalt och
function o. s. v. Af de genom äggets klyfningsprocess uppkomna em-
bryonala cellerna bildas genom ny celldelning under embryots vidare
utveckling celler af olika art och beskaffenhet, grupperande sig efter en
gemensam grundtyp på ett för hvarje väfnad egendomligt sätt och allt-
efter dess olika physiologiska bestämmelse. Hvarje organisation begyn-
ner med cellbildning och hvarje väfnad består af mer eller mindre mo-
difierade celler med af dem bildad eller modifierad intercellularsubstans.
Om det å ena sidan visserligen är ett fruktlöst företag att försöka redo-
göra för förloppet vid den första skapelseakten, så torde man dock på
vetenskapens närvarande ståndpunkt vara berättigad att antaga, att den
första gestalt i hvilken det organiska lifvet uppträdde på jorden var
en enkel cell. Till denna slutsats kan man komma på tvänne vägar.
Betraktar man den organiska verlden i stort med sina arter och slägten
såsom ett sammanhängande helt, eller växt- och djurriket såsom tvänne
radier, utgående från samma medelpunkt, så blifver denna medelpunkt,
utgångspunkten för alla organiska bildningar, den enkla cellen. Den
organiska verlden, så betraktad, är en stor tafla, som i orörliga drag
visar de otaliga synliga former, hvarunder lifvet uppenbarat sig. Ve-
tenskapen har ordnat dessa föremål och gifvit taflan lif. Tusenden af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
