Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 Frithiof Holmgren.
för organismen af stor betydelse. Såväl cellinnehållet som intercellu-
larsubstansen äro till stor del producter af cellens verksamhet och ut-
trycka genom sin mängd och beskaffenhet graden och riktningen af
denna verksamhet. Det är af dessa båda som den enskilda väfnadens
beskaffenhet och function väsendtligen beror — och häraf inses tydligt
organismens bestämmande inflytelse på cell-lifvet. Muskelcellens fyl-
lande med ett innehåll af syntonin, fettcellens med fett, den röda
blodeellens med hematin, incrustationen af kalksalter i benväfnadens
intercellularsubstans o. s. v. ega för cellens uppehållelse ingen betydelse,
men äro deremot för organismen af väsendtlig vigt. Vid denna ma-
terieomsättning inom cellen, eller de såkallade metaboliska pheno-
menerna spelar kärnan utan tvifvel en vigtig bestämmande rol.
En annan cellens förrättning, som härmed står i sammanhang,
är saftledningen, eller fortskaffandet af näringsvätska från cell till
cell. Detta är det hos växterna vanliga sättet för vätskors fortskaffning
genom alla växtens delar och sker genom den såkallade endosmosen och
exosmosen. Hos de djuriska väfnader, som sakna kärl, såsom brosken,
flerlagriga epithelier, hornhinnan o. 8. v. måste saftledningen på detta
sätt ega rum. Detta är äfven händelsen inom bindesubstansens vätna-
der, der cellerna genom sinsemellan anastomoserande utlöpare, likasom
i hornhinnan, bilda ett sammanhängande, saftförande nät.
Virchow har genom att indela hela kroppsmassan i vissa mikro-
skopiska områden eller cellterritorier velat visa, att hvarje cell
eger ett område, inom hvilket den lefver sitt individuella Hf och utöf-
var ett bestämmande inflytande, — spelar rolen af centralorgan. Att
cellerne äro att betrakta såsom nutritionshärdar, hvar för sin om-
gifning, är också af det ofvan sagda tydligt. Virchow grundar
härpå sin uppfattning, att ”hvarje djur företer sig såsom en
summa af vitala enheter, af hvilka hvar och en för sig fullstän-
digt eger lifvets charakter” 1). Hvarje större djurkropp är för honom
sålunda till sin sammansättning en social inrättning, der en mängd en-
skilda varelser lefva tillsammans, hvar och en med sin särskilda verk-
samhet. För djurorganismen är denna lära ny; men Schleiden var,
så vidt vi känna, den förste som sökte åt växtcellen vindicera en in-
dividualitet i denna mening. Han begynner nämligen sin ofvan cite-
rade afhandling med den förklaringen; att man misslyckats i sina be-
mödanden att finna analogien mellan växter och djur, just emedan in-
dividvalitetsbegreppet, sådant det inom djurriket finnes, ej eger någon
motsvarighet hos växterna. Endast hos de lägsta encelliga algerna och
1) Virchow. Cellularpathologie. Berlin 1858 s. 13.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
