Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om den hvita blodeellen. 49
albida, non granuwlata opaca” (”mattglänzend” Marfels). Dessa räk-
nas deremot af Marfels till de hvita och derföre med all sannolikhet
äfven af Moleschott, på hvars laboratorium och under hvars tillsyn
och ledning Marfels gjort sina observationer. Enligt Marfels’ upp-
fattning skilja sig dessa celler från de öfriga formerna hufvudsakligen
derigenom, att cellhinnan ligger tätt intill kärnan, under det att kärnans
och innehållets korniga beskaffenhet är mindre tydligt utpräglad. Dessa
kännetecken framträda dock vid tillsats af ättiksyra eller endast vatten.
Cellerna förete den egendomliga fettglansen, den växlande storleken, —
korteligen alla egenskaper, som vanligen tillskrifvas den hvita blod-
cellen. Emellan denna form och Hirts ”corpuscula alba, granulata,
opaca” äro öfvergångarne så omärkliga, att endast en konstlad och
våldsam skillnad dememellan kan göras. Marfels kan derföre ej finna
något skäl att utesluta densamma från de färglösa cellernas öfriga ut-
vecklingsformer. Att han häruti har fullkomligt rätt kan svårligen be-
stridas, om man, såsom vi och de flesta andra, tager färgen till ut-
gångspunkt vid distinctionen mellan blodets cellformer. Att å andra
sidan gränsen och skillnaden härvid alltid måste vara mer eller mindre
konstgjord ligger i sakens natur. Hvad som emellertid i detta afseende
vid relativa antalsberäkningar är det vigtigaste, är att samma norm
vid alla enskilda undersökningar följes, vare sig af en och samma eller
af olika iakttagare. Hvilketdera åter, som är mera practiskt, i sig
förenar på en gång största lätthet och säkerhet, att bestämma skill-
naden efter färgen eller kornigheten beror naturligtvis derpå, huruvida
ögat förmår skarpare uppfatta nyancerna i det ena eller det andra hän-
seendet. Denna fråga torde vara svår att afgöra. Hurusomhelst så
måste vi likväl, då vi lagt färgen till grund för indelning och benäm-
ning, häruti ställa oss på den sida som intages af Moleschott och
hans anhängare. — Hufvudfrågan är dock här, huruvida denna skiljak-
tighet i normen för beräkningen kan anses vara orsaken till den betyd-
liga differens, som visar sig i resultatet af Hirts och Moleschott-
Marfels’ räkningar. Det synes som detta verkligen skulle vara fallet.
Hirt har nämligen, såsom ofvan är visadt, funnit de hvita cellernas
relativa antal betydligt mindre än fallet varit med Moleschott och
Marfels. Sannolikheten af den åsigten, att skiljaktigheten i beräk-
ningsnorm ensam är tillräcklig att förklara skiljaktigheten i resultater
och att sjelfva methoden föröfrigt och noggrannheten vid iakttagelsernas
utförande ej derpå inverkat, beror hufvudsakligen deraf, huruvida den
omtvistade cellformen, som ej af Hirt men deremot af de öfriga blifvit
räknad till de hvita cellerna, är en ofta eller sällan förekommande bild-
ning. Hirt säger visserligen att den är sällsynt; men Marfels der-
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
